Begränsa EU:s makt över dina arbetstider
KD:s toppkandidater: Vi kommer arbeta för att stoppa unionens klåfingrighet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-04-07
DEBATT. För att EU ska bevara sin legitimitet måste gränser sättas för vad unionen ska syssla med, och inte. Ett tydligt exempel är det så kallade arbetstidsdirektivet. Att medarbetare inom offentlig sektor ska ha möjlighet till återhämtning är självklart viktigt.
Men varför skulle EU vara bättre på schemaläggningen än enhetschefer och personal lokalt?
Paradoxalt nog leder välviljan till mindre frihet och sämre villkor för personalen, och sätter därmed fingret på de negativa följderna av när EU lägger sig i sådant som vi i Sverige bäst styr över själva.
Vi vill sätta en gräns för EU och återta makten och vård- och omsorgspersonalens arbetstider. Därför bör EU:s arbetstidslagstiftning revideras så att personalen får mer inflytande över schemaläggningen.
En av kommunsektorns största utmaningar är att säkerställa tillräckligt med personal till verksamheterna. Lokalt går det att göra mycket.
Exempelvis har Halmstad blivit nationellt uppmärksammat för sin premiemodell för att få personal att trivas. Den som fyller 65 år och kan tänka sig att arbeta kvar i kommunen får 75 000 kronor i årlig bonus. Kostnaden ska ställas mot vad det annars hade kostat att nyrekrytera.
Pålagor från EU rår dock inte kommuner och regioner över. Det är därtill tydligt uttryckt från arbetsmarknadens parter nationellt att det inte är möjligt att komma överens om avvikelser från de avtalade bestämmelserna om arbetstidsdirektivet, på lokal nivå.
Den rigiditet som EU:s arbetstidsdirektiv mynnat ut i och som berövat parterna friheten att hitta praktiska och fungerande lösningar bekymrar oss, då medlemsländernas olika förutsättningar inte tas i beaktande.
Nyligen rapporterades det att 100 verksamheter i landet har sökt dispens från direktivet, och när 61 av landets 89 räddningstjänster gjort det för att kunna upprätthålla rättssäker verksamhet, talar det för att något är fel.
När direktivet leder till att medarbetare inom vård och omsorg, som också ofta är föräldrar, vittnar om splittrade scheman och stress över att livspusslet inte längre går ihop, tappar dygnsvilan sitt återhämtande syfte.
Europas socialdemokrater har varit drivande i att EU ska lägga sig i medlemsländernas arbetsmarknadspolitik. Det är principiellt fel.
Om det fortsatt ska finnas ett starkt stöd för EU:s existens, så behöver EU backa i frågor de aldrig var tänkta att besluta över. Subsidiaritetsprincipen – att beslut alltid ska fattas på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå, måste råda.
Möjligheten till undantag från direktivet är nästintill obefintlig och alla möjligheter till bemanning i någon form måste först vara uttömda.
Inte någonstans nämns det lilla perspektivet - hur det blir för den som vård och omsorgspersonalen finns till för. Den som har en svår funktionsnedsättning och behöver kontinuitet, kan inte längre erbjudas möjligheten till förutsägbara dygn med samma personal.
Vi kommer arbeta för att sätta en gräns för EU:s klåfingrighet och kräva en omförhandling av EU:s arbetstidsdirektiv, så att arbetsmarknadens parter får rätt att i kollektivavtal nationellt och lokalt förhandla om bland annat dygnsvilan.
Det skulle vara möjligt att göra en sådan riktad revidering där konsensus mellan arbetsmarknadens parter ger befogenheter att kunna bortse från delar av direktivet.
Alice Teodorescu Måwe, förstanamn på EU-vallistan (KD)
Ella Kardemark, andranamn på EU-vallistan (KD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.