Vi ökar klimatbiståndet med en miljard kronor
Ministrarna: De fattigaste länderna drabbas hårdast av klimatkrisen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-09-30
DEBATT. Världens fattiga länder drabbas hårdast av klimatkrisen. Men det är inte de som skapar dem och de har inga resurser att bemöta dem.
Därför satsar regeringen en extra miljard på klimatbistånd. Vi hoppas nu att fler länder kommer följa vårt exempel.
Årets klimattoppmöte i Glasgow i november är kanske den sista chansen för oss att klara 1,5 graders-målet. Det kommer kräva en enighet och beslutsamhet från länderna att öka takten i den gröna omställningen.
Då måste vi i de industrialiserade länderna, men också Världsbanken och andra utvecklingsbanker öka klimatfinansieringen.
Vi i de rika länderna står för de historiskt största utsläppen av växthusgaser.
Vårt välstånd har byggts på en fossil grund. Det har byggt rikedomar och starka samhällen, men det innebär också att vi har ett moraliskt ansvar att hjälpa de fattigaste länderna att utveckla ett välstånd utan att tillförlita sig på billig fossil energi.
De fattigaste länderna är de som drabbas hårdast när extrema väderhändelser blir vanligare, när skogarna skövlas och fiskbestånden sinar.
IPCC kommer i februari presentera en rapport om hur klimatförändringarna påverkar oss människor. I somras läckte ett utkast med uppgifter om att 80 miljoner människor riskerar svält år 2050, och hundratals miljoner riskerar undernäring till följd av den globala uppvärmningen.
Dessutom riskerar hundratals miljoner drabbas av vattenbrist på grund av torka och saltvatteninträngning.
Samtidigt som de fattiga länderna får bära de värsta konsekvenserna står de maktlösa att driva på en förändring. De kan varken ställa om sina egna länder i brist på resurser eller tvinga fram en omställning hos världens rikare länder i brist på inflytande och makt.
Investeringen i fattiga länders utveckling är en klok framtidsinvestering. Klimatbiståndet bidrar både till minskade utsläpp globalt, och en tryggare och mer hållbar utveckling i den fattigare delen av världen.
Ska vi kräva att länder inte förlitar sig på fossila drivmedel och ohållbara industri- och jordbrukspraktiker måste vi kunna erbjuda ett hållbart alternativ.
För Sverige är det uppenbart att en kraftfull omställning kräver att alla länder har chansen att bidra. Alla ska höras och alla ska få de resurser som krävs för att omsätta ord i handling.
Därför ökar Sverige vårt klimatbistånd. Dagens besked – att Sverige ökar på vår finansiering av klimatbiståndet med ytterligare en klimatmiljard för 2022 – är ännu ett steg i det arbetet. Låt det bli den nya ribban andra länder ska nå över, så vi kan höja ribban igen. Och igen.
För bara om vi arbetar tillsammans, ställer om lokalt och globalt, kan vi klara målet om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.
Per Bolund, miljö- och klimatminister (MP)
Per Olsson Fridh, minister för internationellt utvecklingssamarbete (MP)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.