Mer vindkraft är mot folkets vilja
SD: Energi- och klimatpolitiken måste vara folkligt förankrad
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2023-05-09 | Publicerad 2023-05-07
DEBATT. I den mediala debatten har vindkraften blåsts upp som en konfliktyta mellan Sverigedemokraterna och regeringen.
Detta är delvis sant då vi och regeringen har olika utgångspunkter, men i sak är vi eniga om vårt gemensamma fokus på att bygga ut planerbar fossilfri kraftproduktion. I klartext – kärnkraft.
När det gäller vindkraften finns den, som alla vid detta laget vet, med som en mindre del i Tidöavtalet. Inledningen på stycket rörande just vindkraft lyder enligt följande:
”Vindkraft har en viktig plats i energimixen, men ska byggas på konkurrensneutrala villkor och med hänsyn tagen till miljö och lokala intressen. All ny elproduktion som stärker kraftsystemet, och som bidrar till en snabb expansion av kraftsystemet, behövs.”
Här har vi svart på vitt vad förutsättningarna för vindkraften är utifrån samarbetspartiernas gemensamma avtal.
Låt oss börja med den uppenbara skillnaden mellan planerbar kraftproduktion och väderberoende kraftproduktion.
Det ena sättet att producera kraft sker kontinuerligt utan avbrott medan det andra sättet är beroende av just vädret.
I klartext så innebär en utbyggnad av väderberoende kraftproduktion att det behövs så kallad balanskraft, vilket innebär att när den väderberoende kraftproduktionen inte levererar kraft måste kraften säkerställas någon annanstans ifrån.
En utbyggnad av väderberoende kraftproduktion löser sålunda inte Sveriges behov av stabil och kontinuerligt producerad kraft. Därmed kan och bör vindkraften inte ges ett större utrymme i den svenska energimixen.
Med det sagt innebär vårt konstaterande att vindkraften endast har en plats i svensk energimix givet att den byggs på konkurrensneutrala villkor och med hänsyn tagen till miljö och lokala intressen.
Då kommer vi in på det som ur både energipolitiskt och klimatpolitiskt perspektiv är intressant – folklig förankring.
Sverigedemokraterna har länge lyft behovet av att miljö- och klimatpolitiken ska vara ambitiös och effektiv. Det står i vårt valmanifest för 2022 och är portalmeningen i Tidöavtalets energi och klimatavsnitt.
För oss är det centralt att Sveriges miljö- och klimatpolitik ska vara ambitiös utan att motverka svensk konkurrenskraft. Vår klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd.
Med tanke på att Sveriges utsläpp är relativt små i relation till världens totala klimatpåverkande utsläpp är det viktigt att behålla ett globalt perspektiv. Genom att utforma klimatåtgärder mer effektivt och evidensbaserat kan vi få mer effekt för varje satsad krona.
Bäst klimat- och miljöpolitik är inte likställt med dyrast sådan.
Utifrån vårt perspektiv blir därför Naturvårdsverkets slutsats, i sitt inspel till regeringen, om att miljö- och klimatpolitiken måste ha folklig legitimitet och vara folkligt förankrad mycket intressant.
Här kan vi tydligt se att svenska folket exempelvis inte vill se en reduktionsplikt, det vill säga inblandning av biodrivmedel, motsvarande 30,5 procent och ökande till 66 procent.
Detta då vanligt hårt arbetande svenska medborgare inte förstår varför vi i Sverige, som endast står för en tusendel av de globala klimatutsläppen, ska tvingas betala världens högsta drivmedelspriser.
Lika oförstående är sannolikt människor varför vi ska ha en reduktionsplikt, vilken skulle vara katastrofal för planetens klimat- och miljöarbete om den infördes överallt på grund av brist på råvaror.
Om politiska företrädare framhärdar i denna typ av rent ut sagt vansinniga åtgärder så kommer konsekvensen bli att miljö- och klimatpolitiken tappar i legitimitet och folklig förankring.
Det samma gäller tidigare regeringars energipolitik. Här har Socialdemokraterna med sina vänsterkamrater monterat ned Sveriges mycket väl genomtänkta elnät, både tekniskt och geografiskt, där vattenkraften i norr och kärnkraften i söder organiserades i elområden som i huvudsak var i balans. Systemförluster och behovet av överföringskapacitet var minimerade.
Av politiska skäl stängdes funktionsdugliga och lönsamma reaktorer ned med en kapitalförstöring omfattande hundratals miljarder och ett funktionellt sämre elsystem som resultat.
Detta har lett till den situation vi i dag står inför med kapacitetsbrist och skyhöga elpriser. En politik som väljarna sade nej tack till i riksdagsvalet.
Vår roll är nu att påminna regeringen om just det sistnämnda – väljarna vill inte ha mer av socialdemokratisk klimat- och energipolitik.
För oss är det därför centralt att energi- och klimatpolitiken måste vara folkligt förankrad.
Det är därför oroande att vissa partier framhärdar i frågor som unikt hög reduktionsplikt i Sverige och fortsatt kraftig utbyggnad av vindkraft i Sverige. Här vill vi påminna regeringen om att vi är deras samarbetsparti och att vi har svenska folket med oss i dessa frågor.
Tobias Andersson, riksdagsledamot och ordförande i näringsutskottet (SD)
Martin Kinnunen, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson (SD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.