Dags att våga prata om hormonhjärnan

Debattören: Genusskillnader gör att kvinnor mår sämre än män

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-09-26

Forskning visar att användningen av antidepressiva är som störst hos kvinnor 40 plus – men även hos tonårsflickor. Ändå vågar ingen ta bladet från munnen i Sverige och börja diskutera genusskillnader vad gäller psykisk ohälsa, skriver Katarina Wilk.

DEBATT. Depression anses vara en av de vanligaste formerna av psykisk ohälsa i världen och har slagit till som en epidemi de senaste åren. Siffrorna vittnar om att cirka 300 miljoner människor är deprimerade.

I Sverige äter en miljon människor antidepressiva.

Häromdagen rapporterade TV4 om att det saknas forskning för vad det gör med hjärnan framförallt hos de yngre. Psykoterapeuten Carina Håkansson är kritisk till att bland annat så många unga i dag sätts på denna medicinering.

I USA har det nyligen släppts en rapport där man kan se att användningen är som störst hos kvinnor 40 plus men även hos tonårsflickor.

Ändå vågar ingen ta bladet från munnen i Sverige och börja diskutera genusskillnader vad gäller psykisk ohälsa.

Viss internationell forskning menar att depressiva tendenser och depressioner är kopplat till hormonella svängningar under kvinnans reproduktiva liv. Östrogenet som svänger under dessa perioder påverkar både serotonin och norepinephrine – de två neurotransmittorer som tros ha störst påverkan vid depression.

Det har visat sig att antalet deprimerade antalet pojkar och flickor är detsamma fram till att de fyller 11–13 år, alltså hamnar i puberteten. Efter det ökar antalet markant för flickorna.

Vid graviditet och förlossning när hormonpåslaget är som störst (och kapas vid förlossning) ökar risken markant för kvinnor att gå i en depression. Även om suicid är vanligare hos män kan man se att genomsnittsålder för kvinnor som tar livet av sig sammanfaller med perimenopaus/menopaus.

Dessutom har forskning i Australien visat att schizofreni-patienter får mindre symptom om de behandlas med kompletterande hormoner.

Ändå pratar man inte om hormonernas inverkan på detta utan använder antidepressiva som förstahandsval till tonårsflickor med hormonsvängningar och medelålders kvinnor i klimakteriet. Det går snabbt att få ett recept utskrivet utan att kanske faktiskt ha en klinisk depressionsdiagnos.

År 2020 börjar det dock hända grejer i Sverige. Just nu försöker man fastställa kursplanen för den nya läkarutbildningen i Sverige och regeringen har erkänt behovet av ett genusperspektiv inom medicinsk utbildning.

Uppsala Universitet har precis initierat ett världsunikt projekt där forskningsprojekten ska handla om kvinnor och psykisk ohälsa under de reproduktiva åren.

Men media blundar och ger inte detta någon uppmärksamhet alls. När ska man börja prata om att kvinnors och mäns hjärnor faktiskt skiljer sig åt? I vårt jämställdhetsarbete skulle det kunna anses vara en backlash när det egentligen är ett steg framåt.

Låt det inte ta för lång tid så att antidepressiva kommer att vara svaret även för nästa generation tonårstjejer eller medelålders kvinnor när man kanske inte egentligen har en klinisk depression. När det i själva verket kan vara hormonerna som svänger.

Låt den överförskrivning som finns i dag framförallt för kvinnor 40 plus få ett slut.


Katarina Wilk, medicinsk journalist och författare till boken ”Perimenopower”


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.