Hatet får aldrig ta över våra liv igen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-01-27 | Publicerad 2016-01-26
Anna Kinberg Batra: I dag minns vi ett av de mörkaste kapitlen i mänsklighetens historia
DEBATT. Först kom de för att hämta kommunisterna, och jag protesterade inte, för jag var inte kommunist;
Sedan hämtade de de fackanslutna, och jag protesterade inte, för jag var inte fackansluten;
Sedan hämtade de judarna, och jag protesterade inte, för jag var inte jude;
Sedan hämtade de mig, och då fanns ingen kvar som protesterade.
Pastorn Martin Niemöller har, som en av många, satt ord på hur ett samhälle fick se tolerans ge vika för hatet. Barbari må vara ett starkt ord, men något annat sätt att beskriva det som hände i hjärtat av Europa för bara drygt 70 år sedan finns inte. Ett barbari som synliggjordes i varje steg som togs från godsvagnar till gaskamrarna, i varje steg som togs av dem som tvingades att arbeta till döds och i varje steg som togs under nazisternas dödsmarscher. Miljontals människor som dömdes att dö vars enda ”brott” var att de levde och att deras liv helt enkelt inte bedömdes vara lika mycket värda.
Historien visar att tolerans och acceptans inte går att ta för givna. De behöver i stället vinnas och försvaras varje dag, för varje generation.
För hade toleransen varit vunnen för alla hade det inte behövts pansarglas, vakter och polis för att trygga dem som söker sig till en synagoga. Det hade inte behövt vara så att de som sover på ett asylboende går till sängs med oron att det kan vara en brand som kommer att väcka dem mitt i natten eller att de som arbetar där ska vara rädda för våld.
2016 är inte 1933, men med denna typ av brott och oro i samhället är det ännu viktigare att vi som värnar tolerans fortsätter stå samlade för att försvara ett öppet samhälle.
Detta kräver att vi agerar såväl här hemma i Sverige som i vår omvärld. Det första steget är att föra vidare kunskap och historia om vad hat och intolerans tidigare har lett till. Något som blir allt viktigare när allt färre själva kan vittna om de övergrepp som begicks av nazisterna under Förintelsen. Här har såväl skolan som familjer ett viktigt uppdrag – inte minst då ungefär var åttonde svensk enligt World Values Survey inte anser att det är viktigt att lära barn tolerans och respekt för andra, en andel som dessutom ökat under senare tid. För även om de absolut flesta står upp för tolerans gäller det tyvärr inte alla.
Men främlingsfientlighet, antisemitism, hedersvåld eller hat mot din medmänniska är inga svenska värderingar. De är motsatserna till det som gör Sverige till ett starkt och sammanhållet land och det är viktigt att vi har en bred enighet om detta i Sverige.
Därför är det exempelvis välkommet att regeringen, i förra årets vårbudget, anslöt sig till Moderaternas förslag om att stärka resurserna till utsatta trossamfunds säkerhetsarbete. Det vore även välkommet om det kunde finnas en bred samsyn om möjligheten att ytterligare fördubbla detta stöd, samtidigt som polisen får utökade resurser att bekämpa dem som vill låta hatet gå före toleransen.
Sverige behöver också aktivt vara med och bekämpa dem som i dag låter terror hemsöka miljoner människor i vår omvärld. Det handlar inte minst om ISIL/Daeshs barbari, där vi borde kunna göra mycket mer för att pressa tillbaka deras härjningar.
I dag, på Förintelsens minnesdag, minns vi ett av de mörkaste kapitlen i mänsklighetens historia. Vi får aldrig igen låta hatet sänka sig över vår kontinent. Vi måste alla – varje dag – försvara vårt öppna samhälle, och vara beredda att med alla medel stå upp för våra värderingar. Vid fikabordet på jobbet, i klassrummen, i riksdagen, i möten med våra medmänniskor och i hela samhället.
Anna Kinberg Batra
Partiledare (M)