Stärk stödet till våldtäktsoffer

M, KD och SD: Ändra reglerna för målsägandebiträde

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Det förekommer fall när brottsoffer i grova sexualmål blir utan biträde när domen överklagas. Därför vill vi att regeringen snarast tillsätter en utredning för att utvärdera 2018 års reform av rätten till målsägandebiträde i hovrätt och Högsta domstolen, skriver M, KD och SD gemensamt.
Foto: FREDRIK WENNERLUND
Det förekommer fall när brottsoffer i grova sexualmål blir utan biträde när domen överklagas. Därför vill vi att regeringen snarast tillsätter en utredning för att utvärdera 2018 års reform av rätten till målsägandebiträde i hovrätt och Högsta domstolen, skriver M, KD och SD gemensamt.

DEBATT

DEBATT. Vi tar allvarligt på signalerna om att brottsoffer i grova sexualmål inte får juridiskt biträde i domstol. Därför uppmanar vi regeringen att snarast tillsätta en utredning för att utvärdera 2018 års reform av rätten till målsägandebiträde i hovrätt och Högsta domstolen.

Brottsofferfrågor är centrala i arbetet med att rusta upp rättsstaten. Straffrättssystemets ändamål är ytterst att skapa ett tryggt samhälle.

Arbetet med att stärka rättsstaten ur ett brottsofferperspektiv börjar naturligtvis med att förebygga brott. När ett brott väl har begåtts handlar det om att brottsoffer ska få ett robust stöd under domstolsprocessen.

Ett brottsoffer – en målsägande i en brottmålsrättegång – kan till exempel behöva hjälp med att framställa sitt skadeståndskrav, åberopa bevisning och förhöra vittnen.

Av bland annat dessa skäl har brottsoffer i många fall rätt till ett målsägandebiträde i domstol. Särskilt viktig är rätten till målsägandebiträde i mål gällande grova brott och sexualbrott, när det ofta är mycket jobbigt för målsäganden att medverka i processen.

Den 1 juli 2018 ändrades reglerna för målsägandebiträden så att uppdraget som biträde automatiskt upphör efter rättegången i tingsrätten. Endast om det finns särskilda skäl till det får målsäganden behålla biträdet i hovrätten och i Högsta domstolen, om målet överklagas dit.

Syftet med reformen var att minska statens kostnader. Kostnaderna för alla olika typer av domstolsbiträden hade dessförinnan ökat mycket kraftigt under en rad år.

Dessutom hade behovet av målsägandebiträdet i högre domstolar minskat efter en reform av rättegångsreglerna. Sedan mer än tio år tillbaka är huvudregeln att det inte hålls några nya förhör med målsäganden i hovrätten eller Högsta domstolen, utan i stället spelar man upp inspelningar av förhöret från tingsrätten.

Våra partier var för reformen när den infördes 2018, och vi anser fortfarande att skälen bakom reformen i huvudsak var goda. Men vi nås nu av signaler att de nya reglerna i vissa fall får tveksamma konsekvenser.

Häromveckan larmade till exempel Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander om att det förekommer fall när brottsoffer i grova sexualmål blir utan biträde när tingsrättens dom överklagas till hovrätt och vidare till Högsta domstolen.

Advokatsamfundets oro på denna punkt måste tas på stort allvar. Det är advokaterna som främst har erfarenhet av att arbeta nära brottsoffer i domstol.

Avsikten med reformen var aldrig att våldtäktsoffer skulle vara utan hjälp i domstol. Målsägandebiträdets främsta funktion är visserligen att vara just ett juridiskt biträde. Men det går inte att komma från att målsägandebiträdet även delvis fyller funktionen av ett känslomässigt stöd, särskilt i sexualmål.

Därför vill vi att regeringen snarast tillsätter en utredning för att utvärdera 2018 års reform av rätten till målsägandebiträde i hovrätt och Högsta domstolen.

Brottsoffer måste få det stöd de förtjänar i hela processen. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av den ökade brottsutsattheten och otryggheten. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning har utsattheten för till exempel sexualbrott ökat kraftigt sedan 2014. Våldtäktslagstiftningen har nyligen skärpts bland annat genom införande av samtyckeskrav.

De vinster som detta innebär får inte äventyras genom att de som utsätts för sexualbrott inte får den hjälp de behöver i rättegången.


Johan Forssell, rättspolitisk talesperson (M)
Andreas Carlson, rättspolitisk talesperson (KD)
Adam Marttinen, rättspolitisk talesperson (SD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE