Statistiken ljuger om nyanländas jobb

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2016-09-06 | Publicerad 2016-09-02

Debattörerna: Även om en del flyktingar har låg formell utbildningsnivå är de inte obildbara

Även om en del flyktingar har låg formell utbildningsnivå är de inte obildbara Inser vi detta kan flyktingvågen i fjol bli en tillgång för det svenska folkhushållet, skriver debattörerna.

DEBATT. Datafel i folkbokföringen leder till att debatten om flyktingars integration förs på vilseledande grund.

Det finns två statistikkällor i frågan – SCB:s arbetskraftsundersökningar AKU och databasen LISA/RAMS.

Den förstnämnda är en stor intervjuundersökning med slumpvist utvalda personer som genomförs fyra gånger om året och ligger till grund för Sveriges officiella sysselsättningsstatistik.

Den andra en sammanställning av offentliga register, bland annat folkbokföringen och skatteregistret.

Eftersom definitioner och metoder skiljer sig är det inte konstigt att uppgifterna inte riktigt sammanfaller.

Enligt AKU var 83,4 procent av de inrikesfödda (20–64 år) sysselsätta 2014, medan motsvarande uppgift ur LISA/RAMS var 82,2 procent.

Men jämför vi data för utrikesfödda så är skillnaden större. Enligt AKU var 66,7 procent i arbete, medan data ur LISA/RAMS hamnar väsentligen lägre – 58,5 procent.

Vad beror den större skillnaden på? Den viktigaste förklaringen är att folkbokföringen som bas för LISA/RAMS innehåller individer som inte finns i Sverige. En hel del utlandsfödda lämnar landet utan att anmäla avflyttning. Onormalt låg registrerad mortalitet bekräftar att så är fallet.

AKU ger en säkrare bild av sysselsättningen för hela gruppen utrikesfödda. Men för data för olika flyktinggrupper, till exempel med utomeuropeisk härkomst, eller hur lång tid det tar innan nyanlända kommer i arbete, är man hänvisad till LISA/RAMS. Den typen av uppgifter finns inte i AKU.

Men LISA/RAMS underskattar som vi såg förvärvsintensiteten ganska avsevärt för utlandsfödda. Detta datafel hänger med i de uppgifter för olika flyktinggrupper som anförs i debatten.

I vår nya bok ”Flyktingkrisen och den svenska modellen” riktar vi kritik mot bland annat Finanspolitiska rådet för att utan reservationer använda data ur LISA/RAMS. Det ger en vilseledande bild av chanserna för nyanlända att komma i arbete.

I själva verket är nära sju av tio utrikesfödda i Sverige i förvärvsarbete, att jämföra med drygt åtta av tio inrikesfödda.

Med en åldrande befolkning får vi svårt att klara pensions- och välfärdsåtaganden.

För att bevara försörjningsbalansen mellan yrkesaktiva och pensionärer behövs fram till 2030 en halv miljon fler i arbete än vad SCB:s befolkningsprognos ger underlag för.

Ju mer vi lyckas klara arbetskraftsförsörjningen med immigration, desto mindre behöver vi arbeta längre upp i åren för att värdesäkra pensioner och klara välfärden.

Med större pensionsavgångar än tillträdande årskullar blir det brist på efterfrågad arbetskraft.

Både Arbetsförmedlingen och Svenskt Näringsliv rapporterar om växande svårigheter att rekrytera.

Det handlar inte främst om akademiker utan om yrken med praktiska utbildningar, som till exempel grävmaskinister, maskinförare, plåtslagare, bagare, undersköterskor med flera.

Med stöd av vilseledande data från LISA/RAMS argumenterar borgerliga debattörer för att en ny sektor av lågbetalda och/eller skattesubventionerade tjänster är enda vägen för nyanlända att få arbete.

Men det bör vara mer prioriterat att möta faktiska rekryteringsbehov inom yrken med måttliga utbildningskrav än att öka utbudet av ”enkla jobb” som den tekniska utvecklingen har eliminerat efterfrågan på.

Även om en del av flyktingarna har låg formell utbildningsnivå är det inte obildbara infödingar det handlar om.

Om svenskundervisning (SFI) kopplas till yrkesutbildningar för att möta rekryteringsbehov i arbetslivet måste förutsättningarna för nyanlända att komma i arbete bedömas som goda.

Fokus bör förskjutas från formella behörighetskrav till yrkesutövningens behov. Vi har i Sverige goda erfarenheter av det från tidigare decenniers arbetsmarknadsutbildningar. Men det kräver att samverkan mellan Arbetsförmedlingen och arbetslivet återupprättas efter en lång tid av förfall.

Båda sidor måste lära sig att dansa tango tillsammans på nytt. Då kan flyktingvågen i fjol bli en tillgång för det svenska folkhushållet.

Örjan Nyström
Anders Nilsson

Läs repliken från Linnéuniversitetet här: Debatten är viktig – men kolla fakta först

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln