Ska vi fortsätta övervaka telefontrafik?
EU-domstolens beslut att ogiltigförklara datalagringsdirektivet kan göra det svårare att klara upp brott, menar polisen.
Men enligt Fredrik Federley (C) väger människors integritet tyngre än eventuell ökad brottsuppklaringsstatistik.
– Vi skapar ett misstrosamhälle. Rätten att kunna ge förtroenden till läkare, journalister, präster är en grundläggande rättighet i en rättsstat, säger han.
Datalagringsdirektivet röstades igenom i riksdagen med överväldigande majoritet i mars 2012. Direktivet innebär att teleoperatörer måste lagra information om vem som ringer eller smsar till vem och var kommunikationen sker, i sex månader.
I och med EU-domstolens beslut i dag, som slår fast att direktivet gör för stora intrång i den personliga integriteten, upphör svenska teleoperatörer att lagra den här informationen.
Fredrik Federley, som var en av dem som röstade emot förslaget tar emot beskedet med glädje och tycker att Sverige ska riva upp lagen.
"Grundläggande demokratisk princip"
– Vi kan inte ha ett samhälle där alla misstänkliggörs, alla är oskyldiga tills motsatsen har bevisats. Det är en grundläggande demokratisk princip i en rättsstat, säger han.
Att fortsätta att lagra information om människor är farligt på många sätt, anser han.
– Det finns starka krafter i samhället som till exempel vill eftersöka journalisters källor. Man måste kunna ge förtroenden till läkare, psykologer, präster, säger han.
Den farhågan är helt och hållet överdriven tycker Mattias Jonsson (S), riksdagsledamot som sitter i justitieutskottet.
– Det här är skrämselpropaganda. Det handlar ju inte om massavlyssning som vissa verkar tro. Vi lagrar bara telefontrafik och inte vad som sägs eller skrivs, säger han.
"Hur komma åt barnpornografibrott"
Enligt honom är den här lagringen av information mycket viktig för att polisen ska klara upp allvarliga brott.
– Hur ska vi till exempel komma åt barnpornografibrott på nätet. Dessutom kan det här ju också användas för att fria någon som misstänks för brott, så det går åt båda håll, säger han.
Fredrik Federley tycker inte att argumentet att vi måste ha datalagring för att polisen ska kunna lösa brott håller.
– Vi kan sätta sändare på alla människor och klara upp fler brott. Men rätten till människors integritet är viktigare. Dessutom löser man inte så många fler brott med det här, säger han.