Kräv klimaträttvisa för att göra lumpen, ungdomar
Debattören: Dags att den äldre generationen lever upp till sina plikter
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-03-19
DEBATT. På en pressträff nyligen meddelade statsministern att fler ungdomar bör göra sig beredda på att göra värnplikt i framtiden. Redan nu ska nära 20 000 ungdomar inkallas till mönstring.
De unga har under coronapandemin tagit ett stort ansvar för det gemensamma bästa. Många har fått se sina ungdomsår gå förbi hemma från soffan. Utbildningar har genomförts på distans.
För många ska nu pandemins hemmasittande övergå till ett år i försvarsmaktens tjänst.
Det är kanske inte mycket att säga om. I en demokrati har du rättigheter, men också vissa plikter. Många av oss ser det som självklart att både vi själva och andra ska göra vad som krävs om landet utsätts för attack.
Men frågan inställer sig, vad hände med den äldre generationens plikter?
Klimatkrisen har, omvärldsläget till trots, inte tagit någon paus. Företag och politiker pratar mycket om klimatomställningen men åtgärderna är inte bara otillräckliga – det går åt fel håll.
Förra året slog världens energiutsläpp rekord. Trots alla löften till de unga, släpper vi ut mer växthusgaser än någonsin.
IPCC:s senaste rapport bjöd på en isande kritik av de generationer som orsakat klimatkrisen. Klimatförändringarna kan inte längre stoppas. Det enda vi kan hoppas på är att effekterna inte blir rent katastrofala.
Mycket stora belopp måste nu läggas på att anpassa våra samhällen till de klimatförändringar den äldre generationen skapat.
Vi förväntar oss att de unga ska göra sin plikt. Men de äldre generationerna har redan misslyckats med sin främsta plikt gentemot de unga: att lämna över en planet i beboeligt skick. Att ge dem en trygg framtid.
De unga har därför all rätt att skolstrejka och protestera. Om de nu också ska försvara oss, är det minsta man kan begära är att vi försvarar deras rätt till en trygg framtid.
Detta görs dock inte. I onsdags presenterade klimatpolitiska rådet sin rapport. Regeringen får inte godkänt. Det görs för lite.
De ungas krav på större klimatinvesteringar har länge mötts av invändningar om finanspolitiska ramverk och att vi inte har råd med de satsningar ungdomarna kräver.
Annat har vi dock råd med. I dagarna betalade regeringen ut 1 000 kronor till alla som kör bil och stora bensinbidrag. Tidigare betalade man ut en elpriskompensation för de som har stora boenden.
Varje år läggs dessutom mångmiljardbelopp på ränteavdrag som främst brukas av den äldre generationen.
Nog satsas det. Men när det gäller, går satsningarna till att finansiera de äldre generationernas fossilberoende.
I en klimatkris behöver fördelningspolitiken göras om. Vi kan inte längre bara fördela mellan fattig och rik. Vi måste också kräva rättvisa mellan generationer.
Enligt FN kan kostnaderna för klimatkrisen år 2050 uppgå till 500 miljarder dollar per år.
Världsekonomin väntas dessutom minska med astronomiska 23 biljoner dollar, enligt ett av världens ledande försäkringsbolag. De unga måste kompenseras för detta.
Om vi kräver att de unga ska göra sin värnplikt bör de unga kräva att de äldre generationerna också gör sin plikt. Men vad ska de unga kräva? Jag har ett förslag.
I veckan har partierna enats om att två procent av BNP ska läggas på försvaret. Varför inte lägga motsvarande summa på klimatåtgärder? Med tanke på klimatkrisens enorma kostnader är det snarast en kompensation i underkant.
Om de unga ska offra ännu ett år för det gemensammas bästa måste de äldre ta sitt ansvar för klimatet.
I båda fallen rör det sig nämligen om att försvara vårt lands framtid.
Henrik Jalalian, frilansskribent och grön debattör
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.