Hymla inte med vad som leder till cancer

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2016-04-15 | Publicerad 2016-04-14

Debattörerna: Fel att kritisera Cancerfonden – du har rätt att få veta vad som kan göra dig sjuk

Kampanjen stoppades. Men Cancerfonden gör sin plikt när de ger människor möjligheten att göra välinformerade val. Alla har rätten att veta vad forskningen kommit fram till vad gäller orsaker till cancer, skriver Gunnar Johansson, professor i hälsovetenskap och David Stenholtz, överläkare i onkologi.

DEBATT. I början av denna månad har vi kunnat läsa ett flertal artiklar och ledare som kritiserar Cancerfondens senaste kampanj #nejtillcancer (bl a Dina fula vanor som ger cancer och ”De som fått cancerbesked idag – har de tackat ja till cancer?”).

I dessa artiklar framförs att Cancerfonden skuldbelägger människor genom att informera om sambanden mellan livsstilsfaktorer och cancer. Vi menar att Cancerfonden har en skyldighet att redovisa att det går att påverka risken att få cancer. Vilka ska informera om orsakerna till cancer om inte Cancerfonden och forskarna gör det?

Sjukdomar är inte enbart slumpens skördar i det genetiska lotteriet. Cancer är sjukdomar med många olika orsaksfaktorer, såsom genetik, kost, motion, rökning, alkohol och så vidare.

Forskning har visat att genetiken står för 5-10 procent och miljö- och livsstilsfaktorer står för 90-95 procent av orsakerna till cancer. Kosten påverkar olika former av cancer olika mycket, till exempel prostatacancer till 75 procent, tjocktarmscancer till 70 procent, bröstcancer till 50 procent och så vidare.

Vi menar att det inte är etiskt rätt att undanhålla människor denna typ av information. Detta är neutral information som betraktaren kan välja att väga in i sina livsstilsval eller inte.

Cancerfonden gör sin plikt när de ger människor möjligheten att göra välinformerade val. Forskningen skulle förlora sitt berättigande om resultaten inte fördes ut till människor.

Dödligheten är för alla människor som bekant 100 procent, men när vi dör kan vi till stora delar avgöra själva genom de val vi gör i livet. Hur vi upplever den informationen och hur vi använder oss av den får vi bestämma själva.

Ingen säger ja till cancer, men för att kunna påverka sannolikheten att få cancer måste vi få rätten att veta vad forskningen kommit fram till vad gäller orsaker till cancer. Ingen ska eller bör känna skuld eftersom man på individnivå inte kan fastställa några orsaker.

Vi kommer inte längre än till sannolikheter just nu. Men att låta människor leva i tron att det är enbart slumpens skördar vem som drabbas är att undandra sig sitt ansvar att tala om vad vi vet just nu.

Det som möjligen är fel är kampanjens namn: ”Säg nej till cancer”. Ett bättre namn kanske skulle vara: ”Så här kan du minska risken att få cancer” – att lägga tonvikten på det positiva att kunna påverka saker själv.

Cancerfondens och forskares uppgift är att ge saklig information och absolut inte att tala om för folk vad de ska göra.

Säg gärna ja till att bli välinformerad.

Gunnar Johansson

Professor i hälsovetenskap

David Stenholtz

Överläkare i onkologi (cancersjukdomar)

Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln