Lägg pengarna på smink i stället för hudvård
Det är lurigt att vara förälder.
För vad säger man till sitt barn som är tolv och vill köpa avancerad hudvård? Vad säger man till trettonåringen som lägger ansiktsmasker med syra? Eller tioåringen som vill köpa eye patches från känd influencers sminkmärke?
Hudvård är underbart. När jag lägger en ansiktsmask känner jag i den stunden att jag gör det här för mig. Jag är dessutom nära Bridget Jones just då. Cigaretter: 0. Alkoholenheter: 0. Negativa tankar: 0.
Sen är det ju en annan diskussion att min egenvård ska få linjerna att bli färre, huden strålande. Ful ifred? Förbjudet.
För ett tag sen träffade jag en trettonåring som blev till sig då jag hade ett par Caia-grejer hon kunde få. Jag fick spela den coola storasyrran.
Men särskilt bra får man inte må länge, som bekant. I Göteborgs-Postens artikel på ämnet barn och hudvård (bisarrt att skriva) berättar en säljare på Sephora att kunder så unga som sju år vill ha krämer som kostar 800 kronor. The Cut har även skrivit på ämnet – det är alltså ett verkligt fenomen.
Skönhetsindustrin grundlurar de här barnen, på plattformar utformade för unga människor. Finns det något bra med Tiktok? Hör gärna av dig.
Inte ett barn behöver en peeling. En tioårings kind är som en knådad deg.
Jag kan inte vara på någon annans sida än de här unga människorna som köper exklusiv hudvård (hur nu de ens har råd, en genomsnittlig månadspeng för en tolvåring ligger på 400 kronor enligt Nordea). Och, och nu svär jag väl i kyrkan eftersom det är föräldrar som läser och inte barnen, lägg pengarna på smink i stället.
Förstås tycker jag att pengarna ska stanna i spargrisen, eller läggas på kultur och idrott! Men är det skönhet barnen är intresserade av är smink åtminstone en uttrycksform, du kan experimentera, leka och vara någon annan. En syra är till för att trolla bort ålderstecken. Som barnen inte har.
Ja, jag är också emot utseendefixeringen, kan man vara något annat? Men ibland undrar jag vad det betyder att vara emot den? När vi alla spelar med.
Bilderna blir så mycket bättre med lite filter! Förbjud skiten.
Att leva med att nagelfara sitt utseende tar oändligt med kraft.
Jag och min bästa vän undrade hur ”alla andra” hade tid att skriva böcker, sen översatte vi tiden vi tänker på kroppen och ansiktet till kapitel.
Vi förstod med ens varför ingen av oss är motsvarigheten till Pascal Engman (jaja, och brist på idéer).
"Om jag bara såg annorlunda ut"-tankar: 12 kapitel.
"Blir jag lyckligare av lugg"-tankar: 4 kapitel.
Och så vidare.
Annette Kullenberg skrev 1992 i en kolumn:
"Jag tänker: hur mycket förspilld kvinnokraft går åt till att grubbla över några kilon "för mycket". Hur lång tid ska det ta innan kvinnor slutar skämmas över sina kroppar?"
Jadu, det blev bara värre och nu ska vi också ha en hud som är olevd. Som tolvåring.
Ingen vill ta ansvar. Kritiserar du influencers är du kvinnohatare, kritiserar du kapitalismen är du kommunisthäxa.
Jag vet bara att jag inte hade kunnat hantera Tiktok som ung tjej. Radera appen. Köp sminket. Skriv boken.
