Byt höstdepp mot vinterpepp
Publicerad 2015-11-19
Expertens bästa råd mot mörker-depp
Mörkt, kallt – och deppigt. Känner du igen dig så är du inte ensam. Faktiskt verkar deppet sitta i våra gener:
– Ja det finns en evolutionär förklaring, säger experten Fredrik Torberger.
Här berättar han hur du gör för att bli gladare i vinter.
Mörkt när vi vaknar. Mörkt när vi går hem från jobbet eller skolan. Orken kan tryta och deppet smyga sig på under höst- och vinterhalvåret. Och vissa har det värre än andra:
– För Sveriges befolkning nämns en siffra på 5-7 procent som verkligen får depressiva symptom. Kvinnor utgör en något större andel av de drabbade, säger Fredrik Torberger, fil kand i kognitiv neurovetenskap och online-coach på Wellobe.com.
Deppigt protein
Det vi kallar höst- och vinterdepp kallas på forskarspråk för seasonal affective disorder, SAD. Och det finns flera olika förklaringar till nedstämdheten. En bov i dramat tycks vara ett av kroppens egna proteiner:
– En neurologisk förklaring är att personer med höga halter av ett protein som låser upp signalsubstansen serotonin oftare drabbas av SAD. Halterna av proteinet ökar helt enkelt under den mörkare delen av året, säger Fredrik Torberger.
Inbyggt depp
Faktiskt kan det också vara så att vi är förprogrammerade att bli lite deppiga under vinterhalvåret.
– En evolutionär förklaring till SAD kan vara att vi under nästan hela vår arts historia har tjänat på att bli mindre aktiva under de kalla månaderna, då födan varit en bristvara. Depressionen har motverkat motivationen, kraften bakom energiförbrukande aktiviteter, förklarar Fredrik Torberger.
Isländskt mysterium
Ju närmare polerna vi bor, desto större är risken att drabbas av SAD.
– Ett intressant undantag är islänningarna, som drabbas mindre än andra i samma mörker. Studier visar att det inte rör sig om genetik. Eventuellt kan den stora andelen fisk i den isländska dieten vara en orsak. De har en tradition av att äta tre gånger mer fisk än till exempel amerikanerna. Den tesen får också stöd av att även japaner drabbas mindre av SAD och är kända för stor fiskkonsumtion.
Det kan du göra
Några extra portioner fisk i veckan kan alltså vara värt att prova. Annars finns det flera andra insatser som kan ge bra effekt. Fredrik Torberger ger några tips:
Ljusterapi
– Ljusterapi, det vill säga att ta emot ljus från en stark vit lampa under till exempel morgonen är den mest spridda metoden. Lampor finns att köpa i handeln.
Lunchpromenad
– Att gå ut under dagens ljusa timmar är förstås jättebra och smarta arbetsgivare bör uppmuntra till lite längre lunchpromenader under vintehalvåret, inte minst de dagar då solen strålar. Skaffa en promenadpartner så att ni kan turas om att dra ut varandra när temperaturen börjar sjunka.
Motion
– Motion, alla knepens moder för dig som vill må bra. Helst utomhus dagtid, förstås.
Sockerkamp
– Parera det sockersug som kan uppstå. Socker ger en tillfällig humörtopp, men när kläderna snart börjar bli trånga får istället depressionen en skjuts. Drick, ät en morot, stand firm, säger Fredrik Torberger.
Var snäll mot dig själv
Sedan vill han också att vi ska bli lite snällare mot oss själva. Inse att vi fungerar på ett annat sätt under vinterhalvåret.
– Acceptera att din kropp saknar ljuset och att den blir tröttare under en period. Inget gynnar en depression så mycket som att vara kronisk missnöjd med sig själv. Iaktta och upplev hur det är att vara en fantastisk, mystisk, biologisk organism, beroende av solens strålar! För vad kan du göra åt DEN saken, frågar han.
Expertens egna knep
Hur gör då experten själv för att inte deppa ihop i mörkret? En låtsasstrand visar sig vara Fredrik Torbergers egna bästa knep när det känns motigt:
– Ett smultronställe för mig är spa-avdelningen på badhuset i Skövde där jag bor. Där finns en simulerad tropisk badstrand. Jag ställer själv in om jag vill till Bali, Mauritius eller Västindien. Sedan börjar vinden, ja det vill säga fläktarna, blåsa och solen, alltså lamporna, lysa. Underbart! Dessutom energisnålare än att flyga över halva jorden..
Annika Jeppsson
