"Hjälp, han kan läsa mina tankar"

Åsa Passanisi

Aftonbladet träffar Henrik Fexeus från tv:s Hjärnstorm

Tankeläsaren Henrik Fexeus har just ritat en bil. Inget konstigt med det.

OM det inte vore för att han ritat exakt en sån bil som jag precis kluddat ner på ett annat papper — utan hans vetskap.

Henrik Fexeus är tankeläsare och beteendevetare. Han är ”psykologisk trollkarl och underhållare.

I höst leder han ”Hjärnstorm” i SVT – en serie om det mänskliga sinnet och om hur vi kan påverka det.

Jag är en notorisk skeptiker till allt. Jag vill testa honom.

Kan du läsa tankar på riktigt?

– Jag är inget medium, jag håller inte på med kristaller och hoppande delfiner. Men jag kan läsa människors kroppspråk. Och få människor att tänka det jag vill.

Hur då?

– Jag har tränat i 15 år (skratt). Egentligen är det inte så svårt. När vi tänker på något syns det faktiskt på oss. Jag har lärt mig att avläsa kroppsliga signaler. Och jag är duktig på att manipulera. Ska jag visa?

Känner rörelser i handen

Henrik plockar fram fyra pappersark med olika symboler på. Han häftar upp dem på väggen och ber mig tänka på en av symbolerna.

Jag tittar på korset i ett försök att missleda Henrik – men i hemlighet har jag bestämt mig för fyrkanten.

Nu ska Henrik tala om vilken symbol jag tänker på.

Han tar ett löst tag om min handled. Med andra handen ska han nu känna över symbolerna på väggen – jag ska genom mina tankar försöka få honom att välja rätt symbol.

Henrik väljer fyrkanten, direkt. Han försöker styra handen bort från bilden till någon av de andra men säger att han fastnar och återvänder till fyrkanten.

Efter några sekunder släpper han min handled och säger:

– Visst var det den du tänkte på?

Jag känner mig som ett ufo, hur i hela friden…?

Henrik förklarar:

– Jag kände av dina mikroskopiska muskelrörelser i handleden. Du tänkte på fyrkanten och ville styra mig dit. Även om du är omedveten om det själv vibrerar dina muskler i den riktning du vill att jag ska föra handen.

Nästa test:

Henrik ber mig rita ett objekt – vad som helst.

Han vänder sig bort – ser inte bilen jag kluddrar ner.

Henrik ber mig gömma teckningen – samtidigt som han sätter upp ett vitt ark på väggen.

Det som händer nu övergår åtminstone mitt förstånd.

Henrik tar tag i mig igen – ber mig att blunda och tänka på det jag just ritat.

Så sätter han pennan i min hand och för den över arket.

Han står bakom mig. Jag kniper med ögonen och fnissar till. Ljudlöst. Bara munnen kniper.

– Fnittrar du? Tappa inte koncentrationen, säger Henrik samtidigt som han målar en jättering någonstans på papperet. Och en till – och sen några streck.

När jag öppnar ögonen igen har han ritat MIN bil på arket.

Helt obegripligt.

Jag har inte fört honom med handen – jag ville ju testa honom. Ta reda på om han var en fejk. Men.

Känns helt obegripligt

Han har ritat min bil, mjuka kurvor, en – vad ska man säga? – tjejig bil.

Både jag och fotografen gapar som två fån. Hur gick det till?

Henrik skakar på huvudet. Han tänker inte avslöja alla sina tankeläsareknep. Just det här är en yrkeshemlighet.

Men Henrik lär i alla fall ut några användbara tricks.