Fulciteringar när Fokus försöker skapa skandal
Rena felaktigheter i undercoverreportaget om islamofobikursen
För en tid sedan arrangerade Forum för levande historia en fortbildningskurs i islamofobi för yrkesverksamma lärare. Till kursen hade tidskriften Fokus sänt en undercoverreporter som i hemlighet spelade in mig, andra föreläsare och lärarnas diskussionsgrupper för att sedan genom fulciteringar och felaktiga sammandrag ifrågasätta fortbildningen. Inramningen var dramatisk: kursen ges ”fem dagar efter Hamas terrorattack” som om den var Levande historias svar på 7 oktober.
Tilltaget fångades upp av de alt right-medier som saboterat en kurs om rasism på Karlstad universitet genom att låta en reporter utge sig för att vara kursdeltagare och hänga ut lärare och studenter. Fokus försök att skapa skandal plockades även upp av Expressens ledarredaktion och andra medier. Min inkorg fylldes av besynnerliga anklagelser och hot.
”Judehatet ökar – då relativiserar staten”, skrev Expressen under vinjetten Förintelsen och anklagade Levande historia för att sprida ”desinformation”. En annan ledarskribent kallade mig ”ökänd” och påstod att jag lärt lärarna att dagens koranbränningar är ”likvärdiga” med nazisternas brännande av tora-rullar under Kristallnatten samt att rasism ”förstås” är en ”europeisk uppfinning”.
Det var som en visklek. De dramatiska utsagorna tycks bero på tre samvarierande faktorer. För det första den dolde reporterns bristfälliga och undermåliga kunskapsåtergivning; för det andra mediedrevets logik och enskilda skribenters förmåga att dra upprörda slutsatser på magert innehåll; och för det tredje hållningen att vissa händelser, fenomen och företeelser inte kan eller bör jämföras, historiseras eller kontextualiseras, då detta anses relativisera det påstått helt unika.
Den sistnämnda faktorn är kunskapsteoretisk. Kan jämförandet utvinna viktig kunskap om det man försöker förstå utan att sudda ut det jämfördas särskildhet? Kan man jämföra äpplen och päron? Absolut. Betyder det att äpplen och päron är samma sak? Naturligtvis inte. Det finns forskare som specialiserar sig på en enda sorts äpplen och andra som genom att jämföra äpplen och päron i andra sammanhang genererar annan kunskap om frukter, odling, ekosystem och annat. Legitima tillvägagångssätt, bara forskarna är skickliga, metodologiskt medvetna och noggranna.
Jämförelser ingår även i humanvetenskapen där man genom att identifiera skillnader och likheter mellan olika företeelser söker skapa kunskap om det man försöker förstå. Däribland rasismens och rasbegreppets drygt 500-åriga historia som kan spåras tillbaka till postreconquistan då Spanien blev katolskt genom att utesluta och underordna judar och muslimer som mindervärdiga raser (razas). Antisemitism och islamofobi liknar varandra på viktiga punkter, men skiljer sig väsentligt på andra. En jämförelse visar således att de inte är identiska men också att judar och muslimer genom historien har kunnat bli föremål för liknande ryktesspridning, aversioner och förföljelser.
Genom antisemitismens och islamofobins historia har bokbål varit ett återkommande sätt att uttrycka missaktning för de som associerats med de brända böckerna, från de offentliga koranbränningarna i Granada år 1499 och framåt. Genom antisemitismens historia löper en glödande tråd av bokbål då judars heliga skrifter slängts på elden, bland annat under Kristallnatten.
Vågen av koranbränningar i Sverige 2020–2023 är också del av bokbålens historia. Det betyder inte att bokbålen i dagens Sverige är likvärdiga med bokbålen i Nazityskland 1938. Däremot markerar bokbål en önskan att eliminera den ondska de brända böckerna sägs representera, vilket genom historien återkommande inkluderat de människor som värdesatt de skrifter som kastats på elden.
För att hantera islamofobi och antisemitism måste man förstå problemen. Fortbildning inom kunskapsområdet är därför oundgängligt. Det bör kunna ske utan att undercoverreportrar döljer sig bland kurskamraterna för att skapa artificiella skandaler.
