En uppskattad enmansorkester
Einar Heckscher är död – översättaren som hade nära till musiken
Den svenska litteraturen har ofta varit sniken mot sina solitärer, men enmansorkestern Einar Heckscher hade lyckan att åtminstone emellanåt få den uppskattning han förtjänade för sitt översättningsarbete.
På egen hand fick han svenskarna att lika otippat som oreserverat ta till sig Charles Bukowksis snacksaliga och amerikanska pundarprosa. Inte går det att tänka sig exempelvis Postverket (1982) eller En snuskgubbes anteckningar (1986) i någon annan översättning än Heckschers. Och vad vi väl tagit oss till utan hans tolkningar av tjockisen Ignatius J. Reillys brevskrivarkonst i John Kennedy Tooles Dumskallarnas sammansvärjning (1982): ”Bäste herr mongoloid!”.
Översättningen av Tooles roman kryllar också av typiskt heckscherska nybildningar, som adjektivet ”tennislismande” vilket här används för att beskriva den medelklass som USA inte har råd att hålla sig med, enligt Reilly. Att utforska och försvenska utrikisk slang kom för övrigt att bli något av Heckschers paradgren och 1997 gav han följdriktigt ut Amerikanskt slanglexikon, med över 16 000 upplagsord.
På meritlistan finns också romaner av bland andra Elmore Leonard, Louis-Ferdinand Celine, Djuna Barnes, Martin Amis,Thomas Pynchon, William S. Burroughs, Irvine Welsh, liksom texter av Lenny Bruce och inte minst av Imperiet som Heckscher överförde till engelska inför en utlandslansering 1988.
Musiken låg överhuvudtaget nära till hands för Heckscher som under tonåren hängde en hel del i Stockholms jazzkretsar och på 1970-talet anslöt som hårfager sångare och textförfattare i diverse proggband, som Sogmusobil och Levande livet.
Till utseendet påminde han inte så lite om Frank Zappa.
Några böcker med egna låttexter och dikter blev det också, som Huvet i hissen – låtar & drapor (2003) och den lilla diktsamlingen Minnen från tivoli (1981). I denna ingår dikten ”Morgon på marknaden” som sedermera tonsattes av bandet Syster lycklig:
Märklig denna brist på närvaro
som stryker sig på långt innan man anar det
Man har fått ett annat slags skratt
som bara sitter i käften
man gråter aldrig
Man har inga människor i närheten
och läser förstrött de ohyggligaste nyheter
