Avsikten är inte att ersätta förtrycket
Ulrika Stahre om den påstådda förminskningen av antisemitismen
Första maj publicerades Affisch nr 1 av konstduon Kort Stubin. Verket bygger på en kraftig uppförstorad text från det första svenska nazistpartiets program. Man ser där partiets fixering vid att särbehandla judar maximalt, vad gäller rätt till skolgång, yrken, ägande av företag etc.
Det svenska nazistpartiet var tidigt ute, och vid tiden betydligt mer antisemitiskt än systerpartiet i Tyskland. En del av konstverket består i att lyfta fram denna för svenskt vidkommande föga smickrande historia. Den följande delen av verket är att ordet ”jude” strukits över och ersatts av orden ”blattar, babbar, apbögar… ” etc.
Intentionen har varit att både visa den svenska antisemitiska historien och det som är aktuellt just nu: att vi har ett parti i riksdagen var företrädare, medlemmar och sympatisörer om och om igen uttrycker sig nedvärderande om flyktingar, invandrare, svarthåriga människor, homosexuella, kvinnor etc, etc.
Vi lever i en tid som många påpekat ekar av 1920- eller 1930-talet. Verket Affisch nr 1 vill synliggöra de samband som finns mellan då och nu.
Att ordet ”jude” är överstruket har tolkats, nu senast av Expressen-krönikören Bilan Osman, som att Kort Stubin velat tona ner judehatet, alternativt relativisera förtryck.
Avsikten är att förena förtrycken, inte jämföra dem, eller ersätta det ena med det andra. Visuellt är det tydligt att det inte funnits en avsikt att radera antisemitismen, eftersom orden fortfarande är läsbara och både den äldre texten och de nya tilläggen existerar simultant.
Affisch nr 1 är en påminnelse om att Förintelsen ägt rum, inte ett förminskande av den.
