De vet allt om dig!
Storbolagen större hot än NSA och FRA
”Du behöver inte skriva in någon sökning. Vi vet vem du är. Vi vet vilka dina vänner är. Vi kan mer eller mindre säga vad du tänker på”. Så diskret uttryckte sig Googles vd Erik Schmidt i en intervju för The Atlantic häromåret.
I skuggan av NSA och FRA är de privata nätjättarna i full färd med att ta sig in i din hjärna. Facebook och Google har redan system för att analysera innehållet i alla meddelanden som skickas med deras system. Facebook registrerar till och med meddelanden som du raderat innan du hunnit posta dem. Företaget investerar också i ett av världens största AI-system för att bland annat identifiera vad de bilder vi lägger upp föreställer.
Verizon utvecklar en skärm som tittar tillbaka på användaren och kan urskilja en rad mänskliga beteenden. Google har patenterat teknik för att följa ögonrörelserna och - via pupillutvidgningen - känsloreaktionerna hos den som iakttar en annons.
Många NSA-avslöjanden - senast att Angry birds (och andra populära appar) är lika nyfikna som de är arga - har faktiskt bara visat hur underrättelseorganisationern åker snålskjuts på detta privata spionage.
Vad är företagens syfte? Övervakningsforskaren Julie Cohen talar i en artikel i Harvard Law Review om ”modulering”: att genom massiva datamängder skapa en psykologisk och social profil över varje nätanvändare och använda den till att anpassa vad hen får och inte får se. I sista hand med två syften att: att få dig att använda det sociala nätverket mer, och lämna ifrån dig ytterligare data om dig själv (”uppmuntra lågaktiva användares deltagande i nätverkssystem”, heter ett aktuellt patent); och att få dig att konsumera de produkter som dess annonsörer säljer. När ansamling av allt mer data ger allt större möjligheter att förutsäga människors beteende, är det ett kort steg till att manipulera det, konstaterar hon.
Facebooks patent nummer 8527344 från förra året konstaterar desillusionerat att konventionella annonser möter ”betydande skepsis”, medan ”användargenererat innehåll” är avsevärt effektivare reklam. Dagens klumpigt maskerade ”X gillar företaget Y”-annonser är snart historia: med de nya systemen för att förstå text och bilder kan Facebook omärkligt exempelvis lyfta fram genuina foton där rätt varumärken bara råkar exponeras.
Ett annat patent, 8572174, beskriver teknik för att ”modulera” andra webbsidor med hjälp av informationen i Facebooks databas. Hela internet, eller i varje fall de sidor som ansluter sig till systemet, blir Facebook. Vad du ser är inte längre vad jag ser; informationen skräddarsys efter våra respektive profiler och vad man tror sig kunna sälja till oss. Och lita inte på att stänga av webbläsarens spårningsfunktioner: teknik utvecklas redan för att identifiera dig med hjälp av din mobilkameras signatur eller ditt karaktäristiska sätt att slå ned tangenterna.
Cohen beskriver profilering och modulering som på sikt ett större hot mot friheten på nätet än spionaget.
Redan i dag koncentrerar de tio största sidorna (varav bara en, Wikipedia, är ickekommersiell) 75 procent av all internettrafik. Minsta motståndets lag och en sofistikerad förståelse av mänskligt beteende har varit storföretagens vinnande koncept för att ta över.
Med de nya tekniska möjligheterna kan nätet gå ännu ett steg längre bort från den kaotiska, decentraliserade mötesplats det en gång var, till att bli en Matrix-bubbla runt var och en av oss, genererad av nätjättarnas allt smartare algoritmer. Var och en allt mer ensam i den stora maskinen.
