Ratad motbild från förorten
SVT nobbar film om det som är annorlunda
FILM Visningsfönstren för rörlig bild finner ständigt nya former. Ju originellare film, desto svårare att passa in i gängse format. Åtminstone gäller det författaren Viktor Johanssons långfilmsdebut, en indiehybrid som ratats av det etablerade Filmsverige. I dagarna får Under Gottsunda i stället premiär genom filmtidskriften FLM.
I skuggan av Uppsalaförortens brandstuckna bilar, polisen som förhör men inte lyssnar och nya alienerande köpcentra, landar filmen i vardagsförhöjda, lätt fantastiska tablåer. Bortom den sedvanliga socialrealistiska klagosången gräver ungdomarna efter sin egen subkultur - både autentisk och fiktiv, ofta mer kreativ än destruktiv.
Det politiska och sociala utanförskapet finns förvisso där i bakgrunden. Men fokus ligger på aktiviteter som för bort från ledan: kampsport, dans eller en longboard som faktiskt tillåter de medellösa unga att röra sig från en punkt till en annan. Det är bilden av en frizon i ett miljonprogram där utsikterna annars är få. Inget står emellan kameran och ungdomarna. Viktor Johanssons tonträff är genomgående hög, en ton som vittnar om inspiration från två av 00-talets främsta svenska debuter - Gitarrmongot och Man tänker sitt.
På ett samhällspolitiskt plan är det dessutom motbilder som borde hållas fram i dessa tider. I stället nobbar SVT återigen för annorlundaheten (likadant med Losers tidigare i år, om unga på landsbygden fast i 90-talskrisen). Det är bilden av ett public serviceföretag som både sviker och förminskar sitt uppdrag.
