Det händer i höst i operahusen
Claes Wahlin om nästkommande säsong
Nästa säsong ställer en smula överraskande Göteborgsoperan i skuggan av Kungliga Operan. På västkusten håller man sig till det långa 1800-talet. Repriser av La traviata och Trollflöjten jämte nyuppsättningar av Mozarts Idomeneo (förvisso sällan framförd i Sverige), Bizets Carmen och Richard Strauss Elektra.
I Stockholm, efter att just Elektra givits konsertant på Östersjöfestivalen med Nina Stemme och Waltraud Meier, är säsongens första premiär John Adams Nixon in China. Det är på tiden att Kungliga Operan sätter upp Adams. Höstens andra premiär är Umberto Giordanos Fedora, iscensatt av Christof Loy.
Till våren kommer Janáčeks Jenufa samt, vilket möjligen skämmer säsongen något, Glada Änkan. Kanske lyckas regissör Ole Anders Tandberg att göra något av den för att motivera dess plats i det huset. Om inte, så återkommer Wagners Nibelungens ring, iscensatt av Staffan Valdemar Holm och Bente Lykke Møller, som ett slags kompensation.
Danssidan har starka namn i Göteborg, Sidi Larbi Cherkaoui, Ohad Naharin, Sidi Larbi Cherkaoui och Alan Lucien Øyen och Alan Lucien Øyen, medan Stockholm har anlitat koreograferna Frank Andersen/Dinna Bjørn, Dorte Olesen, Sharon Eyal (som också koreograferar ett verk i Göteborg) och Olivier Dubois. Dessutom gör Pär Isberg en version av Svansjön, betitlad Drömmen om Svansjön.
Göteborg ger dessutom några sällan framförda svenska operor. Hallströms Vikingarna, Rangströms Kronbruden samt Nystroems Herr Arnes Penningar.
