Den osynlige muslimen
Petter Larsson utvecklar veckans stora drev
I drevet är alla katter svarta, som vi brukar säga på redaktionen. Ingen felsägning är ursäktbar, ingen fadäs för gammal för att glömmas, och här finns inga uttalanden som inte kan missuppfattas om man verkligen vill.
Fråga miljöpartisterna.
Vi som ägnat oss åt att lösa Kennedymordet (det var CIA) och nu gett oss i kast med chemtrails (också CIA) känner igen oss: inget är vad det synes vara och allt hänger ihop. 30-talets Tyskland blir Förintelsen. En hälsning med handen på hjärtat blir förnedrande. Rabia-tecknet blir islamism.
Apologeterna försöker få det till att rabia-tecknet är en symbol för motståndet mot diktatur i största allmänhet. Tydligen finns bildbevis på Nobelpristagaren Malala med fingrarna i vädret. Men i de lugnaste vattnen … Vad vet vi om Malala egentligen? Och från Försvarshögskolans experter kryper sanningen fram i form av smart obevisade påståenden: islamistisk infiltration. Grönt är ju både islams och miljöpartiets färg. Knappast något oskyldigt sammanträffande. I onsdags nådde vi en ny nivå, där även den som varken är muslim eller miljöpartist kan bli misstänkliggjord, när högerdebattören Rebecca Weidmo Uvell tvittrade om att energiminister Ibrahim Baylan (S) är turkisk muslim, men så osynlig att han kommer undan.
Det var väl menat som ett skämt förmodligen, och togs snabbt bort. I själva verket kommer han från en kristen familj och är medlem i den kristna socialdemokratiska Broderskapsrörelsen.
Men vad vet man? Det kanske bara är en täckmantel?
