Billström måste kämpa för Demirtaş frihet

Tolv debattörer kräver att Sverige agerar mot Recep Tayyip Erdoğan

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Publicerad 2024-01-25

 Selahattin Demirtaş, Tobias Billström och Recep Tayyip Erdoğan

Under försvars- och militäralliansen Natos toppmöte i Vilnius i somras öppnade vår regering för Turkiets medlemskap i Europeiska Unionen (EU), utan hänsyn till fortsatta politiskt motiverade fängslanden i Turkiet.

Det är en skandal att en av världens mest demokratiska stater plötsligt hjälper en av världens mest odemokratiska stater att komma in i EU-familjen.

Situationen för yttrandefriheten försämras allt mer i Turkiet. Exemplen är många. Riksåklagaren i Ankara inledde i september en förundersökning mot Sezgin Tanrıkulu, en välkänd parlamentsledamot i det största oppositionspartiet Republikanska Folkpartiet och vice ordförande för utskottet för mänskliga rättigheter i det turkiska parlamentet. Detta för att Tanrıkulu i en tv-intervju meddelat att den turkiska militären inte kan stå över kritik och att turkiska militära styrkor kastat ut 15 kurdiska bybor från helikoptrar 1993 och senare. Turkiet, som är dömda av Europadomstolen för dessa handlingar, har också betalat skadestånd till de drabbade. Tanrıkulu anklagas just för dessa påminnelser med orden ”förnedring av den turkiska nationen, republiken Turkiet, statens institutioner och organ”, samt uppvigling av folket ”till hat och fiendeskap”.

 

I somras fängslades till och med en 16-årig pojke i staden Mersin efter att han ritat en Hitlermustasch på en Erdoğan-affisch i närheten av sitt hem. Kurder och prodemokratiska partier som med fredliga medel kämpar för sin identitet och sitt språk stämplas av Erdoğan-regimen som terrorister.

En av dem som drabbas hårt är den tidigare presidentkandidaten och partiledaren för det prokurdiska partiet DEM (före detta HDP), Selahattin Demirtaş. För mer än sju år sedan placerades det politiska geniet Demirtaş lagvidrigt i fängelse bara för att hans försonande retorik gick hem hos såväl kurder och turkar och han kunde bilda en koalition som hade potential att hota Erdogans position.

I och med att despoten Erdoğan inte kunde besegra Demirtaş i politiken placerades kurdledaren i fängelse på obestämd tid. Demirtaş har fortsatt sin politiska kamp från fängelset med hjälp av sociala medier, och publicerat flera bästsäljande skönlitterära böcker i Turkiet.

Demirtaş riskerar långa fängelsestraff för sina tal och skrifter. Upprepade gånger har Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna uppmanat Turkiet att frige Demirtaş och menar att frihetsberövandet syftar till att ”kväva pluralism”, men Turkiet ignorerar domstolens beslut.

 

Ingen människa ska behöva sitta i fängelse på grund sitt språk, sin politiska verksamhet eller yttrandefrihet. Nej. Tvärtom. Det lilla landet Sverige med det stora humanistiska kapitalet ska verka för kurdledaren Selahattin Demirtaş.

Vi ser fram emot att Sveriges utrikesminister Tobias Billström kämpar för Demirtaş frihet.

 

Lavin Bahzad, människorättsvetare
Kurdo Baksi, författare
Latife Fegan, Kvinnors fredsinitiativ
Göran Eriksson, fd chef ABF-Stockholm
Göran Greider, författare, chefredaktör Dala-Demokraten
Kemal Görgü, ordförande Artister för fred
Anita Klum, fd generalsekreterare Amnesty International
Claes Malmberg, skådespelare
Arne Ruth, fd chefredaktör Dagens Nyheter
Jan Scherman, diversearbetare i media
Pierre Schori, tidigare statsråd för migrationsfrågor och FN-ambassadör
Olle Svenning, författare

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.