Skräcken flyttar in i lyxvillan
Österrikiska regissörer fortsätter isa blod i filmvärlden
FILM Österrikiska regissörer fortsätter sätta skräck i filmvärlden. Ulrich Seidls Venedigvisade In the basement är en av årets mest aparta kulturhändelser, en dokumentär som bågnar under xenofobi och nattstånden rekvisita - värre än klichén av österrikisk källarkultur. Seidl har även producerat debutfilmen Goodnight Mommy - i regi av partnern Veronica Franz och brorsonen Severin Fiala - som tävlar på Stockholms filmfestival.
Men mer än av Seidls socioekonomiska osedligheter ekar filmen av en förföriskt isande formalism. Tankarna går till Michael Haneke, inte minst dennes osäkrade rollspelsklassiker Funny games. Låg mysfaktor med andra ord. Dramat äger rum i en isolerad, arkitektritad villa på landet - insprängd mellan skog och majsfält. Här väntar två nioåriga tvillingbröder på moderns återkomst. Bandagerad över hela ansiktet återvänder hon till oigenkännlighet efter ett kirurgiskt ingrepp. Sönerna tvekar både inför hennes fysiska gestalt och kalla sätt att vara. Men efter hand kastas rollerna om och sönerna tvingar henne att bevisa sin identitet.
Mellan dröm och verklighet, från trauma till lidelse, utvecklar sig filmen till en sann rysare med drag av både cronenbergsk personlighetsklyvning och Kubricks The Shining. Det sensationella med Goodnight Mommy ligger i bilder, stämningar och spelet mellan bröderna, men också i berättelsens fina bäring och logik.
Det vore inte alls fel om filmen vinner pris på fredagens gala, särskilt om det kan underlätta svensk biodistribution.
