Tyst som muren om Spaniens skräckgräns
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Publicerad 2015-09-04
Döda barnkroppar flyter i land. Medierna rapporterar i realtid från sandstränder och taggtrådsstängsel och följer flyktingarnas flyktvägar – Makedonien, Grekland och inte minst Ungern, vars parlament i går röstade kring flera lagförslag.
Militären ska övervaka gränsen och det ska vara fängelsestraff på att ta sig in illegalt i Ungern. Hjälp till människor som inte har tillstånd att uppehålla sig i landet ska kriminaliseras.
Politiker, människorättsorganisationer och en alltmer upprörd allmänhet förfasas. Ungern får kritik. Men det finns ett annat land i Europa som redan har föregått Ungern i sin strävan att hindra flyktingar från att korsa gränserna. I svenskarnas semesterparadis Spanien är liknande förslag redan lag.
Spaniens regeringsparti Partido Popular antog i år ett lagpaket som i folkmun går under namnet ”munkavlelagarna”. Kritiken från den politiska oppositionen, den egna befolkningen, Amnesty International, Human Rights Watch och FN har varit massiv.
Men EU och dess medlemsländer har tigit i kör. Lagreformerna som inskränker yttrandefriheten och demonstrationsrätten som vore det 1930-tal igen ändrar också utlänningslagen i grunden. Det är numera olagligt att hjälpa en människa utan uppehållstillstånd, om hon inte befinner sig i direkt humanitär nöd (till exempel drunknar). Det är kriminellt att sälja mat, hyra ut rum eller på något annat sätt underlätta flyktingens liv i Spanien. Upp till ett års fängelse är att vänta för den som bryter mot lagen.
De spanska myndigheterna har nu enligt samma lagreformer rätt att genomföra ”pushbacks” vid Ceuta och Melilla som gränsar mot Marocko och utgör en del av EU:s yttre gräns: människor får alltså utvisas utan att deras asylansökan mottas.
När Ungern bygger ett stängsel som är fyra meter högt har Spanien redan byggt en sex meter hög mur bestående av tre stängsel på varandra på Afrikas fastlandskust. När Ungern smyckar sitt stängsel med sylvass taggtråd har Spanien på sitt lagt till ett antiklättringsnät samt ett alarm som utlöses när någon tar i det första av de tre stängslen.
När Ungern skickar fram militär vid gränsen har Spanien koordinerade vaktposter mellan sina stängsel vid kuststäderna.
Redan 2012 lanserade regeringspartiet projektet ”märket Spanien” för att förbättra bilden av landet nationellt och internationellt. Spanien skulle räddas från den ekonomiska krisen genom aggressiv marknadsföring. Och på hemsidan står det att ”märket Spanien” är statspolitik. Ett år senare kommer förslagen på ”munkavlelagarna”, i dag är de verklighet.
”Märket Spanien” kräver glada turister som solar, badar och ingenting vet. Kritik riktas mot Ungern - men varför har ett av EU:s största medlemsländer, Spanien, undsluppit samma rättmätiga kritik?
Förutom en och annan pliktskyldig rapportering om lagarna när det begav sig har det varit mer Playa del sol än politisk och moralisk indignation medan murar byggs, människor drunknar och befolkningen tystas. Kanske är det alltför jobbigt att förstå att gränsen går just vid vårt semesterparadis?
Astrid Menasanch Tobieson
Dramatiker och regissör
