Clintons hemliga vapen: Google
Johannes Wahlström: Läckta dokument avslöjar samarbetet med sökjätten
Några månader före det amerikanska presidentvalet publicerade videobloggen Sourcefed en häpnadsväckande uppgift. Man påstod att Google stödde Hillary Clintons valkampanj.
Sourcefed hade noterat att Googles sökresultat inte följde samma statistiska mönster för de olika presidentkandidaterna, och att de dessutom såg ut att vara vinklade till Clintons fördel.
Sourcefeds påstående lades upp på Youtube, som är en del av Google, och inom loppet av ett par dagar hade videon delats av en knapp miljon användare.
Google gjorde ett uttalande där de förnekade att de blandat sig i det amerikanska valet. Företaget förklarade att dess verksamhet grundade sig på en opartisk datortjänst som arbetade utifrån komplicerade algoritmer.
Men om man tar del av det till Wikileaks läckta materialet, vilket jag haft tillgång till, avslöjas korrespondens mellan Googles ledning och Hillary Clintons kampanjstab. Där framgår det att Google i hemlighet arbetade för en seger för Hillary Clinton i presidentvalet.
Den 2 april 2014 skriver John Podesta, ordförande för Clinton-kampanjen, följande mejl till Robby Mook, stabschef för samma kampanj. Den Eric Schmidt som nämns är Googles styrelseordförande (executive chairman).
”Hej Robby, jag träffade Eric Schmidt i kväll. Han är redo att finansiera, rådgöra, rekrytera personal osv … Det är tydligt att han vill bli den främste utomstående rådgivaren … han vill verkligen komma igång … Han är i Washington i morgon och vill träffas.”
Den 3 april träffar Clintons kampanjledning Googlechefen. Två veckor senare får de ett utkast på ett samarbetsförslag inför valet. Bortsett från budget och allmänna rekommendationer kring hur partiet ska vinna valet, går Googlechefen in på det specifika som hans företag kan erbjuda. Följande längre citat avslöjar hur det ska gå till:
”Det är en hel del mjukvara som måste utvecklas för att med hög säkerhet kunna koppla samman de digitala identiteterna med riktiga väljare. Den viktigaste enheten för kampanjen är väljaren och varje uppgift om denne kommer att vara tillgänglig och uppdaterbar för volontärerna så att de kan söka efter mer exakt information. I de fall då vi inte kan identifiera en specifik människa, har vi ändå tillgång till en ofullständig digital väljaridentitet för varje person, eller trolig-person, med uppgifter som vi kan identifiera och använda oss av. Utefter deras svar kommer vi så småningom kunna koppla samman profilerna med respektive väljare. Den digitala profilen matchas allt efter som med en riktig människa.”
Googlechefens förslag till Clintonkampanjen går ut på att använda de uppgifter som företaget under åren har samlat på sig om de amerikanska väljarna, för att anpassa det politiska budskapet till respektive person.
Det handlar om väljarnas sökningar på internet, innehållet i deras e-post, vilka filmer de sett på Youtube, vilka de är vänner med på sociala nätverk, vad de gjort med sin Android-telefon och mycket därtill. Med hjälp av dessa uppgifter erbjuds Clinton-kampanjen en unik profil av varje enskild väljare som de kan använda sig av för skräddarsydda politiska budskap och sökresultat i Googles tjänster.
Clintonkampanjens aktivister kan dessutom använda sig av profilerna när de knackar dörr. Säg att Googles digitala profil av en väljare visar att denne surfat på bögporr – då kan man till exempel betona att motkandidaten inte stödjer samkönade äktenskap.
Förslaget får flera av Clintonstabens medarbetare att rygga, de ifrågasätter om det över huvudtaget är lagligt att använda sådana privata uppgifter för politiska ändamål. Robby Mook skriver om oviljan hos partiets huvudingenjör Mikey Dickerson:
”Vi försöker desperat övertyga honom om att ansvara för Eric Schmidts projekt. Han kan tänka sig att göra det, men är tydligen aningen oroad över om det är lagligt och vad det i så fall kan få för konsekvenser.”
I oktober 2014 får Hillary Clinton en uppdatering om samarbetet med Google. Nu verkar det vara en annan person som är den tekniskt ansvarige på Clintonkampanjen, och partiets huvudingenjör har inte övertygats om att delta, men projektet har sjösatts ändå. Eric Schmidt har enligt uppdateringen till Clinton samlat medarbetare i ett kontor i Brooklyn där arbetet kommit i gång:
”Erics team utvecklar produkter … som kommer att vara oerhört användbara så tidigt som möjligt i kampanjen. Den främsta av dessa är systemet som sammanställer data från olika källor och som ger oss övergripande användarprofiler och därför effektivare kampanjer.”
Genom den läckta korrespondensen kan vi se hur Google använt sina användares digitala spår till att skräddarsy politiska budskap. Google och Clintonkampanjen är inte ensamma om att jobba så och inom reklamvärlden kallas det ibland mikromarketing.
Men Googles dominans på den digitala marknaden i USA, liksom internationellt, gör att frågan blir politiskt mycket känslig. För bedömningen av om Google rör sig inom lagens ramar eller inte, är i stora drag en politisk fråga som avgörs av det parti och den presidentadministration som för tillfället sitter i makten. Därför blir också Google sin egen gisslan genom ställningstagandet i det amerikanska valet. I händelse av en valförlust skulle samarbetet med Clinton kunna uppfattas negativt av en administration som man försökt motarbeta.
När Sourcefed före valet uppmärksammade Googles samarbete med Clintonkampanjen, kunde därför Google inte låta bli att blanda sig i även där.
Efter att på två dagar ha uppnått en miljon visningar på Youtube, har Sourcefeds video Did Google Manipulate Search for Hillary i princip inte setts av några nya tittare under de efterföljande sex månaderna som den legat på Googles videotjänst. Men under samma tid har den här videon setts över 26 miljoner gånger på Facebooks konkurrerande videotjänst. Detta trots att Youtube är den i särklass största och mest populära videodelningstjänsten.
Den som vill hitta Youtubevideon, eller en initierad diskussion om den, måste dessutom använda sig av en konkurrerande sökmotor, som Bing eller Yahoo. En sökning via Google leder nämligen till träffar på tidningar och sajter som med Google som källa skriver att videon är osann. För att täcka upp sitt samarbete med Clinton, tycks härmed företaget ha känt sig nödgat att dessutom manipulera sina egna sökresultat.
Googles stöd för Hillary Clinton räckte inte till seger i presidentvalet. Hennes förlust kan till stor del förklaras av att USA:s väljare hade tillgång till oberoende informationskanaler och kunde kommunicera direkt med varandra via nätet. Men denna obehindrade tillgång till internet är just i och med Googles dominans och inblandning i USA:s presidentval, inte längre en självklarhet.
Hur företaget nu inlett en kampanj tillsammans med ett antal andra mediebolag för att manipulera det du ser på internet handlar del två i detta avslöjande om.
