Skrota alla planer på att banta public service

Fem goda råd till Göran Hägglund och public service-kommittén

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Publicerad 2024-03-25

Tre av undertecknarna ur Föreningen oberoende public service: Jan Scherman, Kerstin Brunnberg och Christina Jutterström.

Risken att public service i Sverige kommer att monteras ned kvarstår. Om några veckor kommer den statliga kommitté som utreder framtiden för SVT, SR och UR lägga fram sina förslag, där just neddragning av verksamheten är en del av utredningsuppdraget och där hårdare styrning och kontroll finns bland flera av de politiska partiernas förslag.

Vi i Föreningen oberoende public service som under det senaste året arbetat fram ett antal förslag för ett starkare och mer oberoende public service parallellt med kommittén, vill nu rikta en uppmaning till den statliga kommitténs ordförande Göran Hägglund: lägg alla planer på ett nedbantat public service åt sidan.


Vi har haft tillgång till en lång rad experter och till en rådgivande kommitté på 20 personer. I vår rapport, Viktigare än någonsin – ett starkare public service”, lägger vi nu fram vår analys och våra slutsatser. Ur den vill vi lyfta fem goda råd till Göran Hägglund och parlamentarikerna i kommittén.

Vi är inne i en omvälvande tid. Svensk tv tvingas på reträtt genom mediemarknadens globalisering driven av amerikanska och kinesiska mediejättar. Om trenden håller i sig kommer det att finnas allt mindre av svenska nyheter, kultur, sport och underhållning i de nationella tv-kanalerna och streamingtjänsterna. Det innebär att public service är viktigare än någonsin som motvikt till det växande globala inflytandet.


Vårt första råd är därför att garantera det breda uppdrag som gäller i dag, också med resurser att fortsatt odla en svensk kreativ produktionsmarknad. Säkra en medborgarnas radio och tv med sport och underhållning. Överlåt inte den svenska marknaden till de internationella medieföretagen genom att begränsa public service-uppdraget.

Ja till ett oberoende och starkt Public Service med ett brett uppdrag i en ny digital tid. Nej till begräsningar och politisering

Distribution och konsumtion av bild och ljud är i en ny övergång. Skiftet pågår sen länge, från tablålagda program på fasta sändningstider till ett ständigt tillgängligt utbud på många olika plattformar. Nu tas nästa steg, drivet av AI. En omställning som påverkar hela samhället. Möjligheterna och hoten är större än på mycket länge, inte minst i mediebranschen. Det behövs både internationell lagstiftning – EU har nyligen antagit en sådan – och självreglering där public service är väl skickat att spela en tung roll.


Vårt andra råd är därför att public service, som har högst förtroende av landets medieföretag, ges resurser för ett nytt uppdrag som samlande kraft för att stärka motståndet mot desinformation. Detta genom att vara en trovärdig, transparant källa med verifierad information, och genom att folkbilda och minska de digitala klyftorna. Gärna tillsammans med landets dagstidningar.


Vårt tredje råd gäller oberoendet av politiska, kommersiella och andra intressen. Public service har kommit långt när det gäller att säkra ett sådant oberoende. Men mer behövs. Det gäller sammansättningen av Granskningsnämnden och styrelsen för SVT:s, SR:s och UR:s ägarstiftelse, Förvaltningsstiftelsen, samt reglerna för beslut om finansiering som inte ska kunna rivas upp med en rösts övervikt i riksdagen. Dessutom är det nödvändigt att på allvar ta upp förslaget att grundlagsfästa medborgarnas rätt till oberoende public service. Den kan inte tas för given, ens i Sverige.


Vårt fjärde råd gäller organisationen. Avsikten med det kommande avtalet är att public service ska få en teknikneutral reglering, där utbudet på internet jämställs med radio och tv-sändningar. Därmed har barriären mellan olika medieslag och olika distributionsformer rivits. Alla måste arbeta multimedialt och alla kommer att ha AI som den digitala grunden för verksamheten. Public service är naturligtvis inget undantag. Det ställer krav på att också organisationen anpassas till en ny tid. Detta är ägarens ansvar, Förvaltningsstiftelsen.

Vårt förslag är att en expertutredning tillsätts med uppgiften att bedöma för- och nackdelar med den nuvarande modellen med tre bolag – SVT, SR och UR – och med en mera sammanhållen organisation, samt att rekommendera den mest relevanta organisationen för denna nya tid.


Vårt femte råd gäller finansieringen. Vi anser att det kommande avtalet bör baseras på det finansieringssystem som gällt sedan 2019 med en public service-avgift som alla betalar. När det gäller konstruktionen av anslagen till programföretagen ser vi behov av att pröva nya modeller, till exempel anslag som är BNP-baserade, för närvarande 1,5 promille av BNP. Oavsett vilken anslagskonstruktion som gäller så är det nödvändigt att den säkrar ett innehållsmässigt brett och oberoende public service för hela den kommande avtalsperioden, fram till 2033.

Vårt sammanfattande budskap är: Ja till ett oberoende och starkt Public Service med ett brett uppdrag i en ny digital tid. Nej till begräsningar och politisering.

Det är nu framtiden för svensk public service avgörs.


Kerstin Brunnberg, vd Sveriges Radio 2007–2009
Christina Jutterström, vd SVT 2001–2006
Allan Larsson, ordförande SVT 2000–2005
Jan Petersson, strategichef Sveriges Radio 2009–2019
Jan Scherman, vd TV4 2001–2011

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.