Journalistik – nu till salu
Mediejättar söker nya intäktskällor i kristider
Daily Telegraph är inte bara Storbritanniens mest respekterade konservativa tidning, utan verkade också ha klarat mediekrisen bättre än de flesta. Den har behållit ovanligt goda annonsintäkter och ägargruppen, TMG, har i flera år rapporterat de högsta vinsterna av alla medieföretag i landet.
Framgången verkar delvis ha uppnåtts genom att sälja ut tidningens publicistiska heder. I dagarna sade tidningens främste politiske kommentator, Peter Oborne, upp sig med en uppseendeväckande anklagelse: tidningen vann tillbaka storbanken HSBC som annonsör genom att stoppa kritiska artiklar, däribland avslöjanden om bankens omfattande medverkan i brittiska miljonärers skatteflykt via hemliga konton i Schweiz och Jersey. ”HSBC är en annonsör som vi absolut inte har råd att förolämpa”, ska han ha fått som besked av en chef.
Konkurrenten The Guardian, som däremot publicerat en skarp granskning av HSBC, rapporterar att företaget har avbrutit sin annonsering där. Oborne skriver också på sin blogg att Telegraph publicerat ett reklamliknande reportage om en annan viktig annonsör, rederiet Cunard, och låtit relationen med den kinesiska regeringen påverka hur man skildrat demokratiprotesterna i Hongkong. ”Bedrägeri mot läsarna”, kommenterar han.
I dagens kristider söker medierna överallt nya intäktskällor. Dagens Nyheter skildrade häromdagen artikelliknande reklam – ”native advertising” – som börjar dyka upp i allt fler tidningar, bland annat Aftonbladet. De försäkrar att de håller rågången mot det redaktionella materialet, men uppenbar är ändå affärsiden att låna ut en del av ens journalistiska prestige och trovärdighet. Telegraph-skandalen visar risken att det kan tas ett steg till. Om det är svårt att ta betalt från de som läser informationen, finns det fortfarande stora pengar att hämta från de som vill styra informationen.
