Att resa blev spännande
En klassisk film väcker minnen
Det mesta av den kaxighet jag hade känt när jag som 16-åring hade bestämt mig för att åka ensam på språkresa, och dessutom bo utan andra skandinaver, hade runnit av mig när jag satt på bussen från Harwich på väg mot Hastings. Jag hade inte vågat prata med någon och började ställa in på mig tre veckor av umgänge med min engelska värdfamilj.
Men så var det en som började prata med mig – Monika från Halmstad. Hon åkte också ensam men verkade helt obesvärad av det. Dessutom hade hon ramat in sina gröna ögon med metallic-lila kajal och var skitsnygg.
Monika höll fast vid mig och dessutom hade vi två glada småländskor i vår språkgrupp som vi bildade kvartett med. Vi gick på disko på piren – 1986 års stora hits var Touch me med Samantha Fox och Lady in red med Chris De Burgh, ett litet hora- och madonna-komplex i sig – hånglade med fransmän, åt glass i den märkliga lilla parkrondellen och köpte billigt smink på Booth’s.
Att säga att jag blev vuxen den där sommaren är att ta i. Men jag tog i alla fall några steg på egna ben och tack vare Monika från Halmstad insåg jag att det inte var farligt att lämna hemmaplan. Spännande människor finns överallt, ibland redan i bussätet bredvid.
Vi brevväxlade ett tag men tappade rätt snabbt kontakten.
Men min kajalpenna i ljusblå metallic, för 50 pence på Booth’s, räckte i många år.
