Svar direkt: Du ser inte problemet, Furumo
Mattias Svensson om upphovsrätten och krokodiltårarna
SLUTREPLIK Många av dagens kulturkonsumenter och -producenter är så medvetna om upphovsrättens absurda konsekvenser att de slutat att bli nyheter. När Youtube stänger ner en video och varnar postaren handlar det vanligtvis inte om någon olaglig film eller musik, utan att någon jingel hörs i bakgrunden av någons i övrigt egenkomponerade film och prat. Det räcker för att jagas enligt gällande lagstiftning, och att bestrida besluten är det få som orkar och kan. Även opinionsbildning hindras, som när Greenpeace inte får sprida en kritisk film om lego, eftersom figurerna är upphovsrättsskyddade.
Youtube är nu bara en plattform, och deras godtyckliga och strikta beslut kan därför kringgås. Skulle upphovsrättsinnehavare kunna ställa samma krav på internetleverantörer, tas godtycket till en helt ny nivå.
Man kan förstås anse att upphovsrätten i dagens tappning är så viktig att samtal, skapande, spridning och integritet får maka på sig. Gunnar Furumo låtsas inte ens om att här finns en konflikt. Det är ohederligt.
I stället gråts krokodiltårar över små kulturskapare. En sak är säker. Det var inte med omtanke om dem som upphovsrätten för musik nyligen förlängdes från tidigare 50 år till 95 år. Deras problem är snarare att inte själva kunna tillgängliggöra musik som skivbolagen inte längre har kommersiellt intresse av att sprida. Denna lagändring tillkom för att låta skivbolagen mjölka än mer ur rockens stora kassakor.
Kring detta kan och bör vi diskutera. Furumo vill gå åt ett håll, jag åt det andra. Men Furumo är, med visst fog skulle jag säga, rädd att hans argument inte räcker. Därför ska staten för miljontals skattekronor ställa sig på hans sida. Ensidig propaganda enligt förutbestämda slutsatser ska ersätta samtalet.
Det var vad jag kritiserade i min text. Furumo tycks inte ens se problemet.
