Här är kinesisk science fiction i världsklass

Liu Cixins ”Trekropparsproblemet” är litteratur för människor som vill tänka nya tankar – och ha kul

helskärm

Att Liu Cixins kinesiska science fiction-roman ”Trekropparsproblemet” ges ut i svensk översättning är inget mindre än en kulturgärning. Romanen utkom i Kina redan 2008, på engelska 2014 och blev året efter den första översatta romanen någonsin att vinna det prestigefyllda Hugopriset för årets bästa sf och fantasy.

Man kan förstå framgången. ”Trekropparsproblemet” är science fiction i världsklass: tankeväckande, sinnesutvidgande och djupt originell. Det här är litteratur för människor som vill tänka nya tankar, men också ha lite roligt mellan varven.

Det hela börjar i kulturrevolutionens Kina år 1967, med de omfattande förföljelserna av forskare och intellektuella. Den unga astrofysikern Ye Wenjie hamnar på en hemlig militäranläggning som visar sig syssla med radioastronomiska experiment. Fyrtio år senare sker en rad mystiska självmord bland ledande vetenskapsmän, och nanomaterialforskaren Wang Miao börjar uppleva oförklarliga fenomen som utmanar hans världsbild. Han rekryteras för att infiltrera ett hemligt nätverk av forskare och makthavare, där mycket tycks kretsa kring det nya, högst egendomliga VR-spelet Tre kroppar. Ye Wenjies och Wang Miaos liv och öden korsar varandra, och snart står hela mänsklighetens framtid på spel.

Mycket mer än så borde egentligen inte sägas, men eftersom baksidestexten går betydligt längre kan det avslöjas att det handlar om kontakt med utomjordiskt, intelligent liv. Titelns tre kroppar är förstås himlakroppar, eller solar, och problemet består i att kunna förutsäga hur de interagerar med varandra. För om det kring dem kretsar en planet med intelligent liv riskerar dess civilisationer att med jämna mellanrum utplånas av naturkatastrofer.

”Trekropparsproblemet”, som är den första delen i en trilogi, handlar alltså om frågan om mänskligheten verkligen är, som det heter i romanen, ”en ensam myra i rymdens stora, tomma palats”, och vad som skulle kunna hända om så inte är fallet. Kontakten med en utomjordisk civilisation framställs rentav som ett av de största existentiella hoten mänskligheten kan ställas inför, och att döma av Liu Cixins efterord bottnar romanens scenario i en djupt känd rädsla. Det är inte utan att man anar att den kinesiska historien spökar i bakgrunden.

Mycket av romanen går också att läsa ur ett antikulturimperialistiskt raster, vilket möjligen blir lite ironiskt eftersom det rör sig om en kinesisk roman i vad som ofta setts som en mycket amerikansk genre, och som efter succén i den engelskspråkiga världen översatts till ett stort antal språk.

För den svenska översättningen av ”Trekropparsproblemet” står Anna Gustafsson Chen. Eftersom jag träffat henne i några branschsammanhang ska jag inte säga så mycket mer än att översättningen framstår som minst lika smidig och naturlig som den engelska (korrekturläsaren eller redaktören kunde dock ha tittat över siffrorna en sista gång). Här finns flera eleganta passager och liknelser, men för det mesta är inte stilen något att gå i spagat över. Å andra sidan är det inte heller poängen. Vad som räknas i science fiction är idéerna, de svindlande perspektiven i tid och rum, det som fansen kallar sense of wonder och som ligger förvånansvärt nära det romantikerna kallade det sublima.

Och det finns här i överflöd, från kosmologiska och subatomära spekulationer till en oförglömlig scen där 30 miljoner soldater utrustade med flaggor beordras att ställa upp sig för att bilda en ofantlig, organisk dator. Science fiction gifter sig lätt med andra genrer, och här finns vid sidan av de vidlyftiga spekulationerna inslag av historisk roman, filosofisk idéroman, konspirationsroman eller paranoid deckare samt kortare scener som för tankarna till en actionthriller.

Att ”Trekropparsproblemet” ges ut på svenska först nu beror rimligen på att Netflix 21 mars lanserar tv-serien ”3 body problem”, baserad på – eller i alla fall inspirerad av – Liu Cixins roman. Det sägs att översatt science fiction sällan säljer särskilt bra i Sverige, att vi bokläsare här är alltför inskränkta för att förstå det stora delar av världen förstått: att sf är en av våra viktigaste genrer, som kanske bäst fångar och speglar vår tids utmaningar och erfarenheter.

Med tanke på detta är det lite lustigt att ”Trekropparsproblemet” utkommer på Albert Bonniers explicit kommersiella imprint Gondol, både som tryckt bok och som ljudbok. Oavsett hur lyckad tv-serien blir får vi hålla tummarna för att romanen genererar tillräckligt med klirr i kassan för att vi ska få ta del även av de två andra delarna i trilogin på svenska.