En titt in i en sluten värld

Gunder Andersson läser om ett av landets mest kända mordfall

helskärm

Den 7 mars 1932 ägde ett av landets mest kända morddramer rum i en åttarummare på Norr Mälarstrand: de så kallade ”von Sydowska morden”. Den 23 år gamle juris studeranden Fredrik von Sydow slog ihjäl sin far, häradshövdingen och SAF-ordföranden Hjalmar von Sydow och dennes två husor med ett järnrör. Tillsammans med sin unga hustru Sofie, även hon 23 år, flydde han till Uppsala, där han sköt henne och sig själv i foajén på hotell Gillet.

Mördaren var morfar till Helena Henschen, framstående grafisk formgivare och utställningsdesigner. Hennes mor var fem år när morden ägde rum, och de brutala dåden har allt sedan dess legat som en skugga över släktens liv. Fick icke beröras i ord. Sin stumhet inför det inträffade tog Helena Henschens mor med sig in i döden.

Nu har Henschen i sin debutroman försökt utröna vad som hände. Rent formmässigt kan man karakterisera den som en litterär blandform. Man får följa hennes egna efterforskningar, men också tillbakablickar på de inblandade överklassfamiljernas liv decennierna efter sekelskiftet. Även Fredriks hustru Sofie hade gediget borgerlig bakgrund, hennes far Alrik Sundén-Cullberg byggde under första världskriget upp det som i dag är försäkringsbolaget Trygg-Hansa och blev tidigt mångmiljonär. Bostaden var en tolvrummare på Strandvägen. I likhet med von Sydows hade familjen ett sommarchateau i Velamsund i skärgården, men släkten var inte lika ”fin” eftersom försäkringsdirektören var affärsman och uppkomling.

Den litterära blandformen skapar en viss rörighet i framställningen och en hel del upprepningar. Helena Henschen försöker också vidga perspektivet till den tidens dramatiska politiska skeenden, med storstrejk, hungerupplopp 1917 och skotten i Ådalen. Där spelade för övrigt morfar Hjalmar en ytterst aktiv roll när det gällde att enrollera strejkbrytare.

Bäst lyckas hon med interiörerna från den högborgerlighet vi bara sett i gamla filmer, med stelt umgängesliv, horder av tjänstefolk och en strikt patriarkal ordning. Miljön var utpräglat barnfientlig och kvinnoförnedrande, vilket skapade slitningar och neuroser. Fredriks mor blev kokainmissbrukare, Sofies mamma rymde utomlands med en violinist och den nya frun, ungerskan Gita, visar sig vara en ragata av Guds nåde, som bryskt skjuter undan Sofie ur familjegemenskapen.

Porträttet av Fredrik är intressant: en snobb, slöfock och odåga som lever i skuggan av sin far men med dennes pengar, en överklassbohem som under faderns stigande irritation alltmer går ned sig i spritmissbruk. När han gör Sofie med barn och vill gå till kungs blir svaret blankt nej från von Sydow. Sofies familj är inte fin nog. Barnet sänds utomlands några år och Sofie förpassas till Värmland tills de kan gifta sig mot häradshövdingens vilja.

Detta är alltså ramen, själva infattningen till det blodiga dramat. Men när det gäller den självklara smärtpunkten i berättelsen, alltså morden, upprepar Helena Henschen märkligt nog ett nedärvt mönster och går som katten kring het gröt.

Hon redovisar vad som förevarit innan, men också efteråt, hon går i detalj in på flykten till Uppsala och gör en sorts psykodrama av skeendet som leder till att Fredrik skjuter hustrun och begår självmord. Men de bloddrypande händelserna i åttarummaren lämnar hon därhän. Dådet var uppenbart planerat eftersom Fredrik inköpt mordvapnet, en järnstång, samma dag. Men vad hände egentligen? Vad var motivet? Varför slå ihjäl de husor han aldrig haft några konflikter med? Gåtan förblir ouppklarad.

De ”von Sydowska morden” inspirerade några år efteråt Sigfrid Siewertz till pjäsen Ett brott. Högst sannolikt inspirerade också Sofies mammas fanflykt med violinisten Gustaf Molander till filmen Intermezzo, även om han vände på könsrollerna: där är det en manlig violinist som rymmer från frun med en ung kvinna.

Nog fanns det både dramatik och tragedier i den tidens överklass, huvudsaken var att ingenting nådde utanför de innersta kretsarna. Social skandal var ord som då ännu ägde en skräckinjagande betydelse. Helena Henschen har med sin bok bidragit till att lyfta på ostkupan över denna slutna värld.

Roman

Helena Henschen

I SKUGGAN AV ETT BROTT

Gunder Andersson