Sista fallet för Van Veeteren

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-05-25

Håkan Nesser: Jag ska inte sluta ta livet av folk

Efter tolv år skiljs deras vägar.

Håkan Nesser tar farväl av kommissarie Van Veeteren i tionde och sista boken ”Fallet G”.

– Livet består av saker som tar slut. Det måste man lära sig.

 MIN PLIKT ATT SKRIVA    Historierna bara kommer, ungefär som när man ser en trailer för en film. Och då känns det som min förbannade plikt att skriva ner dem, säger Håkan Nesser utanför nya bostaden vid Fyrisån i Uppsala.

Nesser är helt osentimental inför avskedet.

– Jag bor inte ihop med honom trots allt. Jag har haft honom på lite avstånd. Fast det verkar som om en del bryr sig. Jag fick ett mail från min tyske förläggare som skrev lite oroligt: ”Van Veeteren will not die?”

Det är en författare på mycket gott humör som vi möter utanför det nya hemmet vid Fyrisån mitt i Uppsala. Han räcker nästan ända upp i himlen när han kliver ut genom porten och pekar på ett vackert, restaurerat hus på andra sidan ån – gamla, ärevördiga Grand Hotell Hörnan.

Trivdes som lärare – i 25 år

– Jag ser rakt in i det från mitt arbetsrum och har redan börjat fundera på vad som skulle kunna utspelas där. Så småningom kanske det kommer att visa sig i en ny roman eller åtminstone en novellsamling.

När han ska summera vad böckerna om Van Veeteren har betytt för honom blir svaret kort och koncist:

– Att jag inte jobbar som lärare längre. Det är nådefullt att kunna försörja sig på att skriva.

Håkan Nesser var lärare i 25 år och trivdes med sitt yrke. Men kommissarie har han aldrig velat bli.

– Det är mycket roligare att vara litterär blodhund. Att vara polis är inte särskilt glamoröst. Colin Dexter, som skrev om kommissarie Morse, fick en gång frågan om han lagt ned mycket tid på research. Inte en sekund, svarade han.

Den enda reaktionen Håkan Nesser fått från det svenska polisväsendet inträffade under en bilfärd mellan Västerås och Uppsala.

– Plötsligt började en bil bakom mig att blinka. Jag såg att det var en polisbil och stannade. Två poliser kom fram till mig och påpekade att bakljuset på min bil inte fungerade. Därefter bad de om legitimation och därefter sa den ena av dem: Jag håller på och läser en bok av dig. Du kan åka hem och skriva färdigt. Så då gjorde jag det.

I ”Fallet G”, som utkommer i början av juni, besjunger han kärleken. Inte den brinnande, passionerade, utan den ömsinta, varma, vardagsnära.

– Kärleken är viktig. I synnerhet när man blivit lite äldre. Ensamheten kan då bli så torftig. Den vackraste bild jag vet är den av ett gammalt par som kanske levt 50 år tillsammans och går och håller varandra i handen på en strand.

– Jag tror på förhållanden. Det är det högsta i livet. Samtidigt som det kan vara det värsta av allt kan det vara det bästa. Jag tror att män och kvinnor kompletterar varandra och behöver varandra.

”Vidrigaste brottslingen”

Men ”Fallet G” innehåller också ett porträtt av den rena ondskan, så nära man nu kan komma den i mänsklig form.

– Van Veeteren beskriver honom som den vidrigaste brottsling han mött under alla sina år vid polisen och han har ju ändå mött en del otäcka typer. Av rent privata skäl vill han binda honom vid det brott han misstänks för.

Håkan Nessers nästa roman är redan klar. Även den handlar om ett mord och utspelas i en norrländsk stad.

– Jag kommer nog aldrig att sluta att ta livet av folk.

Lyssna

Hör Håkan Nesser läsa

ur sin nya deckare ”Fallet G”

fakta/Håkan Nesser

Ingalill Mosander

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln