Claeson gör romantisk tillbakablick på mänsklig integritet

Lennart Bromander

Ett kapitel i Stewe Claesons nya roman Den tjugotredje dikten har titeln ”Allt som händer när inget händer”, och det kan också tjäna som sammanfattning av hela ­romanen. Det som ”händer” är nämligen bara att ett par äldre män råkar träffas vid en nedlagd såg utanför Malung. Den ene, Krister, är deltidsarbetslös posttjänsteman, den andre, Erik, har ett förflutet i skinnbranschen. De börjar samtala, och en stor del av samtalen kommer att handla om den norske diktaren Olav Hauge och om hur en dikt av den gamle kinesiske poeten Tao Yuan-ming ska översättas. Det har blivit ett livsprojekt för Erik att förstå de två diktarna på rätt sätt, och han rycker Krister med sig. I deras resonerande samvaro vid den nedlagda sågen gestaltas samtidigt en hel livs­filosofi.

Vad i livet har egentligen ett värde? En klassisk frågeställning, men Stewe Claeson har en sällsynt förmåga att långsamt men säkert fånga in den bärighet som finns just i livets mer händelselösa sidor.

Och den som själv har ett tämligen passionerat förhållande till litteratur blir dessutom alldeles varm om hjärtat av en text som i sig själv gestaltar den fundamentala, rent existentiella betydelsen av ett par diktrader.

Det finns ändå ett slags drama i denna stillsamma skildring av de två äldre männen i Väster­dalarna. Krister, som tidigare varit specialist på att spåra upp mottagare till ofullständigt adresserade brev, har erbjudits nytt jobb. En ny internationell ­organisation med syfte att kontrollera post ska byggas upp – tydligen i skuggan av kriget mot terrorismen – och här behövs Kristers kompetens. Han är på väg att bli helt arbetslös, villkoren är fördelaktiga, hans värkbrutna fru flyttar gärna, men … Efter samtalen med Erik känner sig Krister som en främmande fågel i den effektiva informationsvärld han möter vid en konferens i Norge om den nya organisationen. Stewe Claeson skildrar hans främlingskap med stilla humor, och Kristers främsta utbyte av Norge-besöket blir Olav Hauges dagböcker, som han hittar på ett antikvariat.

I ett kortfattat referat kan det tyckas som om Den tjugotredje dikten är en romantiskt tillbakablickande roman av en äldre författare, som i sin nostalgi vill visa­ hur mycket bättre det var förr, innan ”informationssamhället” drabbade oss.

Så är det inte, Stewe Claeson är en både subtilare och klokare författare än så. I grunden handlar hans roman om vad mänsklig integritet innebär, och det är något de här två lätt världsfrånvända männen i Malung har åtskilligt att berätta om, både direkt och indirekt.