Skämtaren som ser allt i svart

Joakim Pirinen slår till med ny seriebok

Han fick sparken från skoltidningen men geniförklarades vid sin debut.

Uppföljaren Socker-Conny gav honom kultstatus bland såväl fotbollshuliganer som kulturelit.

Nu kommer Joakim Pirinen med en ny seriebok.

Joakim Pirinen är en ikon bland svenska serieskapare. Sannolikt har ingen påverkat så många efterföljare som han. Åtminstone inte när det gäller vuxenserier.

Det började kanske inte så bra, under sin gymnasietid fick han sparken från skoltidningen efter kritik av mattanterna. Men efter det har det gått spikrakt uppåt.

Den pirinenska seriedominansen började 1983 med albumet "Välkommen till sandlådan". Recensionerna var strålande, ordet geni användes och framgången var ett faktum.

Två år senare överträffade han sig själv med den monumentala dundersuccén "Socker-Conny". Formad av punkestetiken och beväpnad med stora mängder tusch blev Joakim Pirinen gullegris för en hel generation.

Alla älskade honom. Fotbollshuliganer och kulturelit skrålade i kapp, om än i skilda ordalag, om Joakim Pirinens storartade begåvning.

Men framgångarna blev inte vad han hade hoppats. I stället blev han isolerad. Ännu i dag har han inte en enda vän bland sina kollegor. I alla fall inte i hemstaden Stockholm.

Följaktligen heter hans nya bok "Ingens bästa vän". Det är en svart historia som avslutas med Pririnens ABC: Auschwitz, Buchenwald, Chelno, Dachau...

Till och med skämten har djupa undertoner av dysterhet.

- Ja, jag skriver ofta om elände. Jag klarar inte av att göra glättiga serier. De fäster inte, säger han.

Har det alltid varit så?

- Jag började rita serier som en protest mot lättviktiga humorstrippar modell Knasen. Min barndom präglades av nyhetssändningar med B52:or som bombade djungler. Hur kan man då göra en serie som handlar om glada amerikanska soldater?

Allt är svart. Inte en gnutta färg?

- Det är vackert tycker jag. Många talar om det nordiska ljuset men jag är mer lagd åt det nordiska mörkret. Det är så grafiskt på något sätt.

Men trots att hans serier är mörka och vilda, okontrollerade och ibland helt galna, är Joakim Pirinen det motsatta. Strikt, återhållen, kontrollerad. Snäll och tillmötesgående men inte intresserad av småprat.

Enligt vännerna har han en utpräglad arbetsmoral, stark självdisciplin och pedantiskt ordningssinne.

"Du ska inte tro att han är sur bara för att han inte säger så mycket. Joakim är ganska blyg" varnar de.

- Nä, säger de så? Vilka? Det var det värsta (skratt). Men jo, jag är lite blyg.

En av hans tidigaste serier heter "Adam och Eva i Edens brunstgård", en oanständig historia som han offentligen tagit avstånd från. Det är dock bara en läpparnas bekännelse, visar det sig när man pressar honom.

- Ja. Egentligen tycker jag att den är jättebra, men det blev så mycket bråk så jag tog avstånd från den. Mina barn kommer inte att få läsa den förrän de fyllt 18 år (skratt).

Men är du själv lika mörk som dina serier?

- Nej verkligen inte. Hemma skämtar jag notoriskt. Jag är som den värsta göteborgare, hittar till och med på egna vitsar.

Hur gör du när du ska börja på en ny serie?

- Först tänker jag ut alla repliker och skriver ner dem i min dator. Sedan delar jag in dem i rutor. Först därefter sätter jag mig vid ritbordet.

Så texten är viktigare än bilderna?

- Nja, det vet jag inte. Men den är svårare att göra bra.

Vilket är roligast, att skriva eller teckna?

- Tecknandet är enklare och mera lustfyllt. Men skrivandet är en större intellektuell utmaning och därför roligare.

Vad skulle du göra om du inte skapade serier och skrev böcker?

- Oj, svårt. Jag har jobbat på sjukhus och tycker att det är ett viktigt jobb. Men jag saknar utbildning så jag skulle få börja som vårdbiträde om jag har tur.

3 svar från Joakim Pirinen

Fakta: Joakim Pirinen

Joakim Pirinens boktips till:

Michael Jackson, artist

Henrik Ståhl, faster Asta i Bolibompa

John Kerry, presidentkandidat

Olle Castelius