C D Wright – djärv hillbillypoet med klipp

Magnus Ringgren

Är som bäst när poesin närmar sig det dokumentära

helskärm

C D Wright är född 1949 i Arkansas i vad hon själv kallar för hillbilly-medelklass. Söderns avsigkomna småstäder, människor och språk har följt henne genom författarlivet även om det knöt an till andra källflöden när hon flyttade till det eviga – för att inte säga evinnerliga – avantgardets stad San Francisco. Hon är en mycket produktiv poet, och det urval som nu kommer i Niclas Nilssons tolkningar är fylligt. Boken ser där­emot ut som en trist statlig utredning från 80-talet.

Hon skriver, motvilligt kanske, i den stora amerikanska traditionen där den dröm som sägs bära nationen tovar ihop sig i en ödslig härva av avkrokar. Den munterhet man ofta hittar hos moderna amerikanska klassiker (Frank O’Hara, John Ashbery) avstår hon från. Inte heller vill hon in i den metafysiska fållan (Robert Bly) eller det retoriska flummet (Allen Ginsberg).

Hon bevittnar världen, klipper den hårt och djärvt. Hon är märkvärdigt filmisk; till och med Ingmar Bergman skymtar förbi. Hon är som bäst när poesin närmar sig det dokumentära, som i en bok om livstidsdömda fångar. Den är bara med bitvis i urvalet.

Niclas Nilsson styckar helheter, han är väl tvungen. 40 watts från 2009 är en annan underbar bok som får bestå byggmaterial till urvalsvolymens stomme. Den kunde ha getts ut för sig och i sin helhet. Där är hon en nykter iakttagare – i den nakna förtiwattarens tråkiga ljus – av tämligen eländiga villkor. Men poesin har sett människor och landskap, och det gör dem nästintill heliga som i Edward Hoppers målningar:

”en hund har dykt upp vid grinden

för andra dagen i rad

mot en smutsrosa himmel

sladdar en ensam bil in i solen”

Det är säkerligen en annan sida av C D Wrights författarskap som gjort henne intressant för en storstilad lansering i ett svenskt sammanhang. Hon har kopplingar till language-poesin eller språkmaterialismen som den oftast kallas hos oss, ett slags avancerad nykonkretism. Niclas Nilsson kämpar i sitt nästan komiskt invecklade efterord med att få in henne i language-poeternas kätte, men C D Wrights poetiska praktik krånglar sig för det mesta undan.

Boken kommer i Wahlström & Widstrands ganska nya serie med samtidspoesi. Inte ens Bonniers orkar med sånt numera, inte nåt annat stort förlag heller. Småförlagen får kämpa med sina tolkningsprojekt i medial tystnad.

Nu blev det visst pådrag (Babel i tv och Lundströms bokradio bland annat) kring C D Wright när hon kom till Sverige. Vi tycks bara orka med en poet i offentligheten per år. I verkligheten finns det förstås hundratals.

POESI Fånge hos mjuka ord

C D Wright

Övers. Niclas Nilsson

Wahlström & Widstrand