Hög tid att fylla på ammunitionslagret

I vår tid smids plogbillar om till svärd

Brist på ammunition för svenska jägare spås bli en krigets effekter.

Trots att jaktsäsongen i stort sett är över vill vapenhandlaren att jag ska fylla på förrådet av partroner. "Köp nuuuu!!" lyder den uppfodrande uppmaningen.

Det har varit brist på ammunition i världen en tid. Det brukar hända när amerikanerna väljer en president från Demokraterna. Jag antar att schamanen, mannen i Skellefteåhalsduken och miljontals andra Trumpanhängare och NRA-medlemmar tror att Biden ska komma och ta deras revolvrar och jaktgevär.

Eller att han i alla fall ska begränsa möjligheten att köpa nytt. Bäst att lägga upp ett lager med andra ord, som svenskar och toalettpapper i inledningen av pandemin.

Så brukar det vara, utan att svenska jägare för den skull behöver oroa sig för att inte kunna ladda när det blir dags för älgjakt.

Att det är annorlunda nu beror förstås på kriget i Ukraina. Vapenhandeln förväntar sig, helt rimligt, att fabriker som producerar ammunition, krut och kulor kommer att ha bråda dagar framöver. Vi lever i en tid när plogbillar smids om till svärd, inte tvärt om.

Det handlar inte bara om det som händer direkt i Ukraina. Tyskland, med världens fjärde största ekonomi, höjer försvarsanslaget till två procent av BNP. Sverige med vår lite mer blygsamma storlek har samma mål och igår enades försvarsberedningen om att betala ut två extra miljarder till försvarsmakten direkt.

Pengarna ska bland annat användas för att köpa lätt ammunition.

Det är klart att det blir en massa jobb i ammunitionsfabrikerna. Och inte bara där. När världen bestämmer sig för att rusta kommer det att behövas stål, aluminium, koppar och precis alla andra råvaror som behövs för att bygga fartyg, flygplan eller pansarfordon. Och arbetskraft förstås.

Den demokratiska världen måste rusta men ingen ska inbilla sig att det är gratis

Det är oundvikligt efter det ryska överfallet på Ukraina.

Att förlita sig på den goda viljan hos en auktoritär ledare som Putin, eller hoppas på att flitig handel ska göra krig omöjliga är inte ett alternativ. Den demokratiska världen måste rusta. Men ingen ska inbilla sig att det är gratis, eller att det inte tar resurser från sådant som också verkligen måste göras.

Omställningen till en hållbar ekonomi kan inte vänta. Inte de investeringar i till exempel elnätet som är en förutsättning heller.

Vården och omsorgen behöver mer pengar nu. En snabb titt i befolkningsstatistiken berättar om väldiga behov de närmaste åren. Så där skulle vi kunna fortsätta.

Satsningen på försvaret måste betalas med en särskild värnskatt. Det blir vår egen konsumtion som får stå tillbaka, och de har störst marginaler borde betala mest.

Och jag ska nog köpa några extra askar patroner till studsaren i alla fall.