Sossarna måste sluta sussa – suset saknas
Så hade vi kunnat rädda BB i Sollefteå
Ett av mitt livs starkaste politiska ögonblick ägde rum den 3 oktober 2019 i Sollefteå. Efter att ha ätit lunch på restaurang Hörnan gick jag för att tala om mina idéer om ett socialdemokratiskt Sverige där kärnan är en mer progressiv ekonomisk politik. ABF arrangerade och salen var absolut fullsatt.
Kanske var det konkretionen som var grejen, men när jag en bit in i föredraget förklarade att den budget S-föreningen Reformisterna föreslog, med slopat överskottsmål och förändrat skattesystem för Sollefteå, år 2020, skulle innebära 170 miljoner mer i statsbidrag, för Kramfors 128 miljoner och för Örnsköldsvik 285 miljoner mer. För dessa hundratals miljoner hade BB i Sollefteå kunnat räddas.
Det gick ett sus genom publiken. Den krångliga budgetvokabulären var förvandlad till en provisorisk utopi.
Hade Reformisternas politik genomförts hade 2020, 2021 och 2022 varit år med expanderande välfärd i hela landet, kraftigt höjda pensioner, miljardsatsningar på gröna jobb och ekonomisk utjämning. Jag tror S vunnit valet 2022 om man inspirerats.
I bilen från Sollefteå hade jag trettio nya medlemmar till sossarna i fickan. Jag hade också känt vilken kraft socialdemokratin skulle kunna vara med en ekonomisk politik för att på riktigt sätta fart på hjulen i hela landet.
Suset i rummet när jag berättade om nästa års möjliga budget. Detta reformistiska sus är vad socialdemokratin saknar som en drunknande saknar luft.
Medan högern bygger sin politik på rädslan för en hotfull framtid måste vänstern bygga sin politik på hoppet om en bättre. Haken är att utan en positiv reformpolitik upphör vänstersidan att var ett politiskt alternativ för människor.
Socialdemokratin leds idag av politiker som aldrig genomfört några stora positiva reformer. Eller föreslår några.
I de senaste valen har vi som vill undvika högerregeringar tvingats skrämmas med högern snarare än locka med vänsterns politik. Vi har skrämts med Sverigedemokraterna. Det har inte funkat.
Torbjörn Nilsson sammanfattade i SvD att det viktigaste som trots allt hände 2023 ägde rum i podden Starta pressarna, när vänstersossarna på Katalys fnissande förenas med ekonomen Lars Calmfors om behovet av ett nytt finanspolitiskt ramverk som tillåter underskott. Exakt det jag pratade om där i Sollefteå en vacker höstdag 2019 när oktobersolen lös i de guldgula löven.
Idén om en ny finanspolitik är inget teoribygge. Den är den konkreta skillnaden mellan en socialdemokrati som för socialdemokratisk politik och en som för borgerlig politik.
Fem förlorade år senare är en ny ekonomisk hegemoni här. Den väntar bara på att Socialdemokraterna ska våga ta steget in i framtiden.