Mejla

Jonna Sima

Tre år efter #metoo – ingenting har hänt

Sex av tio flickor sextrakasseras i skolan

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Regeringen borde tillsätta en kommission för att få bort de utbredda problemen med sextrakasserier i skolan.

Regeringen borde tillsätta en kommission för att få bort de utbredda problemen med sextrakasserier i skolan.

Foto: BJÖRN LINDAHL

LEDARE

Det beskrevs som ett jordskred eller en revolution. Hösten 2017 dominerade Metoo-uppropen alla medier och alla samtal vid middagar och fikabord. Tusentals – för att inte tala miljontals – kvinnor världen över vittnade om hur de på olika sätt hade blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Plötsligt blev kvinnor sedda och hörda – och vågade tala om sina mörka erfarenheter. Mönstret var tydligt: ingen samhällskategori var fredad.

Upplevelserna hade blivit en del av den kvinnliga erfarenheten – tills en dag då några första modiga röster sa stopp!

Många av oss hade hoppats på att Metoo-rörelsen skulle bli början på slutet för ett samhälle som accepterar den här typen av beteende, att de gamla unkna värderingarna skulle slängas ut med soporna.

Sex av tio flickor sextrakasseras

Men istället för att kalla Metoo för en revolution borde man se det som en påminnelse om att arbetet med de här frågorna ständigt måste underhållas. Det visar en ny rapport baserad på drygt 2 000 intervjuer med unga mellan 16–25 år gjord av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. I den säger 60 procent av tjejerna och 18 procent av killarna att de har utsatts för sexuella trakasserier en eller flera gånger. Särskilt utsatta är bisexuella tjejer och transpersoner. I rapporten vittnar unga om trakasserier som en del av vardagen i grundskolan, på gymnasiet, universitetet, praktikplatsen och i sociala medier.

Rapporten beskriver hur skolmiljöerna ofta präglas av en tysthetskultur

Eleverna som har intervjuats i rapporten pratar om olika former av utsatthet i skolmiljön. Det handlar om kommentarer, blickar och närmanden. De blir tidigt medvetna om sina kroppar och begränsar sig själva för att på så sätt slippa bli trakasserade av såväl klasskompisar som lärare och handledare på praktikplatser.
Rapporten beskriver hur skolmiljöerna ofta präglas av en tysthetskultur och att elever upplever att lärare, rektorer och handledare normaliserar och förminskar sexuella trakasserier. Mest alarmerande är att många elever inte vågar anmäla händelser, och i flera fall vet de inte ens vart de ska vända sig för att få stöd.

Regeringen borde tillsätta en kommission

I MUCF:s rapport konstateras det att "sammantaget hör vi från de unga att rörelsen #metoo inte har upplevts påverka undervisningen eller utbildningen i någon större omfattning."

Det är faktiskt rätt bedrövligt, men säger tyvärr säkert en hel del om hela samhället. Alldeles för lite har förändrats på tre år.

Skolminister Anna Ekström borde tillsätta en kommission som utreder hur skolan kan bli en frizon från sexuella trakasserier, för det ska den faktiskt vara enligt skollagen. I nuläget är det tydligt att det behövs ett kunskapslyft i undervisningen som rör sexualkunskap, normkritik och värderingar. Och det lyftet borde påbörjas redan på lärarhögskolorna. Det kanske inte har samma mediala sprängkraft som Metoo-uppropen, men i bästa fall kan det förebyggande arbetet komma att förändra samhället i grunden.

Av: 

Jonna Sima

Publisert:

LÄS VIDARE

Paradise Hotel visar en rutten tv-bransch

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Skola & utbildning

MeToo

Utbildningspolitik

Sexism

Regeringen

Anna Ekström