Folk vill att brotten ska lösas – inte se fler poliser på torget
Hos Järvapolisen syns ett trendbrott
Sommarens första värmebölja har börjat lugna ned sig. En värmebölja till och Järvafältets gräsmattor kommer lysa klargula mellan Stockholmsförorterna Kista och Rinkeby. Luftfuktigheten trycker fortfarande mot polishuset, vars grå plåt ser ut att svettas.
Anders Djurestad är tillförordnad lokalpolisområdeschef hos Järvapolisen. Han möter upp med sin biträdande Jenny Sundh, ny på plats sedan två månader.
Fler skjutningar än snatterier
Förorterna kring Järvafältet beskrivs ofta i media och politik som en hotspot för gängskjutningar, kriminalitet och upplopp. 2020, året polishuset öppnade här, drabbades Järva av totalt 22 skjutningar.
– Jag har aspiranter som varit på fler skjutningar än snatterier, säger Djurestad.
Sist jag hörde en polischef prata gängskjutningar beskrev han situationen som nattsvart och som något polisen var en hårsmån att tappa greppet om. Men Djurestad och Sundh är så positiva att jag blir förvirrad. Har jag missat något?
Något har hänt i Järva
Det ska visa sig att jag har det. Dödsskjutningarna har under 2022 ökat i landet. Men när denna text skrivs i juni har Järva bara haft två, varav ett mord. Det är en rejäl minskning på två år.
Uppklarningsgraden har också ökat, från maj förra året har den nästan varit hundraprocentig, men Djurestad poängterar snabbt:
– Jag kan vara ärlig med att säga att det kommer ske en skjutning till i Järva.
Det är alldeles för tidigt att prata siffror menar han. Jag skriver ut dem ändå, för något har uppenbarligen hänt. Utan siffror och konkreta exempel låter alla myndigheters förändringsarbete som fluff och flum.
Ändrat arbetssätt
För Järvapolisens del sticker två saker ut: hur man prioriterat plats och individ. Man pratar till exempel allt mer sällan om gäng och nätverk.
– Det här är personer som är kopplade till en plats, men lojaliteterna skiftar varje dag, säger Sundh.
Tillsammans med socialtjänsten och kriminalvården träffas man nu varje vecka för att ringa in en enda sak: vilka individer riskerar att skjuta eller skjutas närmaste två veckorna?
Kring dessa sätter man in insatser, från att flytta på personer till stödsamtal med familj och anhöriga. Det är preventiva, livräddande, insatser menar man.
Två rör
Skjutningar och sprängningar får inte stå i samma prioriteringskö som övrig brottslighet längre. Järvapolisen har “två rör” numera, annars hade inbrott aldrig kunnat prioriteras.
Inte sällan är sådana brott också en del av det kriminella ekosystemet, men inte minst är de också kopplade till känslan av trygghet i Järva.
– Vi kan såklart pumpa in resurser och jobba med att synas mer i ett område. Ger det trygghet? De flesta här säger nej – lös brotten istället.
Polisen önskar långsiktighet
Inget samtalsämne har haft lika uppskruvat tonläge som kriminalpolitiken under de senaste åren. Jag frågar Djurestad vad han önskar sig av politiken och debatten.
Långsiktighet, blir svaret. Kanske därav Järvapolisens motvilja inför att prata om siffror eller slå på stora trumman om sina vända resultat.
För goda signaler, särskilt när ett valår väl är avslutat, kan ge politiker en ursäkt att prioritera något annat. Djurestad vill att horisonten för Järvapolisens arbete får ligga 2035, inte 2022.
En svala gör ingen sommar
Efter två veckor kring 30 plusgrader har SMHI lovat regn i Järva. På andra sidan bussfönstret påtar kolonilottsägarna i sina odlingar. De torkar svettpärlor från pannan och tittar upp mot molnen.
En svala gör ingen sommar brukar det heta. Så gör två droppar inget regn för grönsaker heller. Liksom ett års siffror inte är ett löfte om trygghetens framtid i Järva.
Men något är det.
Järvafältet får vänta i ytterligare ett dygn före sin första rejäla sommarskur.