Mejla

Jenny Wennberg

Hur lite är en äldre människas liv värt?

Berättelsen om äldreboendet Djurgården träffar som en knytnäve

Publicerad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: LARSSON LINA/Aftonbladet / TT NYHETSBYRÅN

"Den anställde ska bland annat ha slagit boende på fingrarna, vridit om huden på armen på en åldring och slagit äldre i huvudet med ett duschmunstycke."

Orden träffar som en knytnäven i magen. Den anställde nekar i just det här fallet, men de här människorna finns inom omsorgen. Människor som inte under några som helst omständigheter borde arbeta med andra människor.

Interiörerna från Djurgårdens äldreboende i Eskilstuna som beskrivs i Aftonbladets granskning av boendet där 29 äldre dött i corona är fruktansvärda.

Lokalerna är inte är gjorda för demensvård ens utan corona. För hur upprätthåller man hygienen på ett boende där det bara finns en dusch och toalett per två rum? Hur gör man det när personalen inte använder skyddsutrustningen korrekt och inte heller har kunskaper kring basala hygienrutiner?

Enligt utredningen som genomförts har samarbetssvårigheter förelegat i personalgruppen, en personalgrupp som också beskrivs som "språksvag". När sinnena försämras blir språkbarriärer något som riskerar leda till isolering och utgöra en belastning för de äldre. De som omsorgen faktiskt finns till för.

När coronan kommer till Djurgårdens äldreboende försöker personalen få de äldre att stanna på sina rum genom att göra miljön i de allmänna utrymmena mindre trevlig genom att plocka bort fjärrkontrollen till TV:n, vända på soffor så de inte går att sitta i och plocka bort fruktfat för att få de äldre att stanna på sina rum.

Att arbeta med demenssjuk är enormt svårt, det kräver goda kunskaper om sjukdom och bemötande, men inte heller det verkar riktigt ha fungerat på boendet i Eskilstuna.

Boendet Djurgården i Eskilstuna kommer stängas, men det hjälper inte de 29 äldre som dött på boendet och deras anhöriga. Det hjälper inte heller de som tvingats avsluta sina liv på ett boende där vare sig delar av personalen eller lokaler varit lämpade att möta demenssjuka.

Frågan som uppstår är hur lite en äldre människas liv egentligen är värt för de som fattat besluten? För det är i detta det landar. Någon har rekryterat de som arbetar på boendet, någon har styrt resurstilldelningen och utbildningen av personal, någon har tillåtit verksamheten fortgå i lokalerna alldeles för länge.

Att som kommun planera för sin omsorg är inte särskilt svårt. Statistik finns över befolkningsstrukturen och dess utveckling. Prognoser med hög träffsäkerhet kring behov är därför också ganska enkla att göra. Men trots det är det alldeles för vanligt att svenska kommuner landar i det läge Eskilstuna gjort.

Att investera i nya boenden är dyrt. Strama kommunala budgetar leder till att även nödvändiga investeringar skjuts på framtiden för länge. Det handlar om ekonomi, om statsbidragens storlek till kommunerna men också kommunernas prioriteringar.

Det yttersta ansvaret för verksamheten vid Djurgårdens äldreboende är politiskt. Och vad Djurgårdens äldreboende visar med all önskvärd tydlighet är att äldreomsorgen måste prioriteras nu, på alla politiska nivåer. För det är en bristande prioritering av de äldre som lett oss hit.

Den dystra verkligheten är uppenbarligen att äldre människor liv värderats väldigt lågt i Sverige.

Annars skulle inte ett boende som Djurgården i Eskilstuna tillåtits existera.

Av: Jenny Wennberg

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.