I Gårdsten kan du förlora lägenheten
Så lyfte de ett av Sveriges värsta bostadsområden
GÅRDSTEN Om du krossar en ruta i Gårdsten får du betala. Begår du brott kan du till och med bli av med lägenheten. Så enkelt är det.
Välkommen till Gårdstensbostäder, det kommunala bostadsbolaget utanför Göteborg som skapar relationer och sätter gränser.
Kritiker anklagar bolaget för att bygga upp ett övervakningssamhälle. Själva anser Gårdestensbostäder att de gör det som samhället egentligen borde göra. När andra drog sig tillbaka tog de saken i egna händer.
Någon måste ta kontroll, annars tar kriminaliteten över.
– Varför ska den som blivit drabbad behöva flytta på grund av att gärningsmannen ska kunna bor kvar?
Det lokala bostadsbolaget har en egen arbetsförmedling, ett gym med en hälsoutvecklare och de har styrt upp en egen direktbuss till stan. De renoverar varsamt och har lägst hyror i Göteborgs allmännytta.
Men Gårdstensbostäder är kanske mest känt för sitt benhårda och uthålliga trygghetsarbete. Bolaget som bara består av 32 anställda har lyckats vända utvecklingen i ett av Sveriges mest utsatta områden. Tack vare den starka relationen till hyresgästerna kan de också ställa höga krav.
– Vi driver ärenden till Hyresnämnden när någon hyresgäst varit inblandad i grov kriminalitet. Varför ska den som blivit drabbad behöva flytta på grund av att gärningsmannen ska kunna bor kvar? säger Jehan Mansour, säkerhetschef för Gårdstensbostäder.
Snön singlar ner och blir till slask redan innan den nuddat marken. Jag inser snabbt att det var fel beslut att välja sneakers.
När Jehan Mansour kom till Sverige 1997 hamnade han i ett slitet och smutsigt Gårdsten. Då var förorten ett av Sveriges allra värsta områden.
Det som skulle bli industriarbetarnas paradis blev slum.
Jehan Mansour började som trygghetsvärd hos det nybildade Gårdstensbostäder år 2002. Då såldes droger öppet på torget och folk vågade inte gå ut. Så är det inte längre, mycket tack vare Gårdstensbostäder.
Nu ansvarar Jehan Mansour för hela bolagets förvaltning och säkerhet. Han är chef för det trygghetsteam han en gång började jobba i. Samma resa som han har gjort, har också Gårdsten åstadkommit. Det är på ett sätt en och samma historia.
– Om du inte sätter gränser är det kört.
De skapar trygghet. För att ingen annan gör det.
– Om du inte sätter gränser är det kört. Skolan har haft svårt att sätta gränser, socialtjänsten hinner inte med och det finns för få poliser i fält. Samtidigt har pappa och mamma inte koll. Då måste vi ta på oss att sätta de där gränserna, säger Jehan Mansour och skakar på huvudet, samtidigt som han böjer sig ner och plockar upp en blöt tidning som skräpar på marken.
Han får medhåll från den nya kommunstyrelseordföranden i Göteborg, Jonas Attenius (S).
– Gårdsten är en förebild. Jag är uppväxt med ordning och reda. Rätt och plikt och att man sköter sig. Vi socialdemokrater tappade bort det ett tag. Men det är inget att skämmas för.
På polisens lista finns det 61 utsatta områden runtom i Sverige och gängkriminaliteten växer. Lösningen är knappast visitationszoner. Men svaret är heller inte att bara strö pengar på problemet. Varken symbolpolitik eller en massa projekt kommer bidra.
Besluten som fattas idag kommer prägla vårt land i generationer. Om 20 år kan Sverige antingen vara ett hårt segregerat och våldsamt samhälle, eller så kan våra utsatta områden gå samma väg som Gårdsten.
Engagera, ställ krav och ha tålamod.
– När någon har knäckt en ruta sätter vi aldrig upp någon jävla plåt. Vi sätter upp ett nytt fönster. Och igen. Och igen. Till slut får vi sätta upp okrossbart glas och en kamera. Men aldrig någon plåt. Det är att ge upp på de som bor här, säger Jehan Mansour och gestikulerar mot höghusen, öppnar dörren till det splitternya kontoret och går in.
Här byggs ett samhälle.
Det är varken svårare eller lättare än så.