Sverige behöver inte enkla jobb
Det skulle bli den nystart regeringen så väl behöver. Efter alla motgångar skulle Stefan Löfven presentera det lag, och kanske också den politik, som ska vinna valet om drygt två år.
Vi fick Peter Eriksson, Karolina Skog och Ann Linde, men också ett alldeles nytt fokus för sysselsättningspolitiken.
Om vi ska tro Stefan Löfven är det numera ”enkla jobb” som gäller, vad det nu betyder. Och tydligen är det Mikael Dambergs uppgift att fixa den saken. Det låter som ett steg tillbaka från rollen som företrädare för den aktiva närings- och innovationspolitiken.
Svenskt Näringsliv hejar på
Politiker som Annie Lööf eller Jan Björklund har länge pratat om behovet av enkla – och lågbetalda – jobb. Påhejade av Svenskt Näringsliv har de levererat det ena politiska förslaget efter det andra för att öka andelen okvalificerade arbetsuppgifter på den svenska arbetsmarknaden.
Socialdemokrater har brukat säga att det är fel väg att gå. Man brukar säga att Sverige ska konkurrera med kompetens, inte med låga löner. Man brukar också säga att av dagens 100 000 obesatta tjänster, många arbetsgivare klagar allt mer högljutt över att de inte hittar folk, är hälften normala LO-yrken.
De kräver en yrkesutbildning, men knappast en doktorshatt.
Många överkvalificerade
Vi vet dessutom att väldigt många som har arbeten som inte kräver lång utbildning är överkvalificerade. Det gäller människor som kommit hit från andra länder, men inte bara dem. En majoritet av de arbeten som egentligen inte ställer krav på gymnasieutbildning görs i dag av människor som gått igenom gymnasiet.
Det är kort sagt svårt att förstå vad det är Stefan Löfven pratar om.
Sverige behöver utveckling, utbildning och fler produktiva arbetsplatser som kan betala bra löner och finansiera välfärden.
Och för att lösa den uppgiften finns ju redan en minister.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.