Vi reste tält och brände lösplugg
Hösten 1983 gick jag runt och sparkade grus på kaserngården i Kristinehamn. Så brukade Håkan Juholt beskriva militärtjänstgöringen på den tiden han skötte den socialdemokratiska försvarspolitiken.
Själv tyckte jag väl att jag gjorde ett slags plikt. Försvar av demokratin och sådana saker.
Dessutom fick jag ju hyran betald.
Under kapten Erixsons – han kallades för X:et – ledning övade vi tältresning, drog tråd och brände lösplugg så det stod härliga till. Videojukeboxen på markan rullade Nenas ”99 Luftballons” och Cyndi Laupers ”Girls Just Wanna Have Fun”. Haubitsarna kom från Bofors, lastbilarna från Scania och våra terrängbilar från Volvo.
Ronald Reagan var president i USA och alla med en gnutta självbevarelsedrift protesterade mot den förnyade upprustningen i Europa.
Det var verkligen en annan tid.
Häromdagen lyssnade jag på hur vår nuvarande försvarsminister försökte förklara det säkerhetspolitiska läget på ett möte i södra Dalarna. Peter Hultqvist var på hemmaplan. Han har stått på precis den här sortens möten och talat sedan Cyndi Lauper och Nena toppade listorna.
På den tiden var Hultqvist, liksom för övrigt både Juholt och jag själv, engagerade SSU:are.
Det kändes också som ämnet och tiden passade Peter Hultqvist. Rysslands annektering av Krim, konflikten i Ukraina och en allt intensivare rysk flygverksamhet över Östersjön. Hultqvist talade om beslutet att återuppta repövningarna, hånade sina företrädare för idén att Sverige inte behöver försvaras i Sverige och mer än antydde att värnplikten kommer att återinföras.
På Hultqvists vakt ska inga ryska bomplan öva anfall mot Gotland medan det svenska incidentflygets piloter firar påsk i godan ro, det var budskapet.
Dessutom slog han fast att Sverige verkligen inte kommer att söka något medlemskap i NATO, men att vi på alla sätt ska fortsätta att samarbeta med Finland och samöva med försvarsalliansen.
På många sätt hade det kunnat vara 1980-tal.
Egentligen gällde det också frågorna till försvarsministern. Tänker regeringen verkligen skriva ett värdlandsavtal? Leder inte samövningarna med NATO till ett slags medlemskap? Och är inte USA minst lika aggressivt som Ryssland?
Jag är väl inte den som borde klaga över tidens nostalgiska stråk, men visst är det märkligt att det inte hänt mer på 25 år. Först avskaffas nästan det militära försvaret, utan debatt. Sedan planeras för höjda anslag, nya u-båtar och återinförd värnplikt. Fortfarande utan debatt, möjligen med undantag för symbolfrågan NATO.
Man kan tycka att landets försvar kunde förtjäna mer engagemang. Det är väl det Hultqvist försöker åstadkomma.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.