Mjölk och kött ger vattenbrist
Vattenbristen på Öland och Gotland fortsätter att vara akut. Klimatforskarnas skräckscenarier har börjat knacka på dörren. Befolkningen på öarna har redan drabbats. Trycket har sänkts i vattenledningar. Allmänheten uppmanas att spara på vatten genom snabba duschar och det råder bevattningsförbud av gräsmattor. Vi är bortskämda med mycket grundvatten i Sverige. Med stora mängder nederbörd på vintern har vi kunnat slösa under sommaren. Men när klimatet blir varmare kommer de östra delarna av Sverige att få allt mindre regn med minskade grundvattenresurser som pris.
Nya lösningar testas
Sommarens kris har satt våra östra kommuner i arbete. Tekniska lösningar i form av avsaltningsanläggningar och överföringsledningar testas. Även underjordiska vattendammar skulle i framtiden kunna hjälpa till att spara vinterns nederbörd. Men än kan vi inte skapa vatten. Samhället i stort måste också minska sin vattenkonsumtion. Jordbruket är exempelvis torkans värsta offer men också en bov i dramat. Enligt miljöskribenten Axel Lilliestråle krävs det 1 020 liter vatten för att producera en liter mjölk om kossorna göds på foder som odlas. Lägg där till Jordbruksverkets siffror på den totala köttförbrukningen 2015 som beräknas bli 87,3 kilo per person. Animalieproduktionen är ansvarig för cirka 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser.
Både grundvattnet och klimatet urholkas av vår konsumtion av kött och mjölk.
Drabbar alla
En varmare jord kommer att drabba alla. Men både boende och lantbrukare på våra östra öar kommer att drabbas tidigare än många andra.
Grundvattenresurserna måste säkras med fler lokala lösningar för att spara vatten under vintern. Men framför allt måste vi leva hållbart. Jordbruket borde låta kossorna beta på naturbetesmarker och konsumenterna borde drastiskt minska sin köttkonsumtion.
Att lägga något annat än kött på grillen i sommar är en start för att lösa vattenbristen på Gotland.
Debattartikel: ”En ko dricker inte 24 000 liter vatten om