Tjat ska inte krävas för att bli svetsare
I morse kunde man i Dagens Nyheter läsa om Bonnie Nilsson, 24 år, som utbildade sig till svetsare. Hon vill lära sig ett yrke som det råder akut brist i Sverige.
Men trots att hon ville jobba som svetsare togs hon inte emot med öppna famnen av Arbetsförmedlingen som ordnar sådana kurser.
Fick tjata och tjata
Bonnie beskriver i artikeln hur hon fått ligga på och tjata för att gå den. Att hon bestämde sig för att få gå utbildningen till varje pris.
Tjatandet handlar inte om att det skulle vara extra fördelaktigt att få gå kursen i Arbetsförmedlingens regi. Det är inte där skon klämmer.
Problemet är att det är i princip omöjligt att bli svetsare om man inte lyckas övertyga en arbetsförmedlare.
För de som börjar högskolan är det självklart att bli antagen om man har rätt behörighet och tillräckligt bra betyg. När det gäller yrkesutbildningen är det sällan så. Vem som har rätt att börja en utbildning och varför är ofta höjt i dunkel.
Ogenomskinlig antagning
Antagningssystemet är ogenomskinligt och många känner att de hamnar i händerna på en enskild arbetsförmedlare - som i sin tur styrs av ett näst intill obegripligt internt regelverk på Arbetsförmedlingen.
Om denna process ändå gav resultat vore det bra. Men så är det tyvärr inte.
I dag presenterades AF:s arbetsmarknadsrapport och den visar ett beklämmande resultat.
Arbetsmarknadsutbildningar är den dyraste åtgärden som de kan erbjuda arbetslösa. Det finns många olika bristyrken på den svenska arbetsmarknaden som inte kräver några långa utbildningar.
Man kan tycka att det borde vara relativt enkelt för Arbetsförmedlingen att hitta rätt personer till dessa utbildningar. Men deras egen studie visar att en genomgången utbildning ökar chansen att få jobb med 0 procent.
Arbetsmarknadsutbildning utan effekt
Det är alltså ingen skillnad mellan dem som fått gå utbildningen och de som inte fått göra det. De dyra utbildningarna är bortkastade.
Förklaringen måste antingen vara att de väljer ut fel personer eller att de satsat på fel utbildningar.
När den dyraste insatsen i arbetsmarknadspolitiska insatsen inte ger något som helst resultat måste man tänka nytt.
Socialdemokraterna går till val på att förbättra möjligheterna till utbildning för alla som inte klarat gymnasiet. Det kommer inte bara att behövas mer resurser för att det ska bli av. Organisationen av yrkesutbildningar måste också reformeras.
Yrkeshögskolan inte öppen för alla
Yrkeshögskolan har visat att kvalificerad yrkesutbildning kan ge jobb. Nästan alla som gått dessa utbildningar får ett arbete som de utbildat sig till. Söktrycket är högre än till de flesta högskoleutbildningar.
Men i dag är yrkeshögskolan stängd för stora grupper arbetslösa eftersom deras förkunskaper är för låga. De hamnar i stället i samma situation som Bonnie Nilsson - de måste tjata sig till en utbildning som arbetsmarknaden skriker efter.
De flesta orkar inte tjata, utan hamnar i stället allt längre bort från arbetsmarknaden.