Det började inte med Ebba Buschs köttbullar
Lobbyisterna öppnade för en regering som hotar industrin
Det började faktiskt inte med Ebba Busch köttbullar på sommaren 2019. När Sverigedemokraternas förvandling till en självklar del av en konservativ regeringsallians inledes var menyn flottare än så. Lobbyister från Svenskt Näringsliv, Företagarna och andra representanter för storfinansen plockade nämligen upp notorna.
Redan 2015 kunde Dagens Industri berätta om flitiga kontakter mellan näringslivets organisationer och Sverigedemokraterna. På våren 2016 beskrev Expressen möten som genomfördes på Stockholms bästa krogar. Oscar Sjöstedt beskrev träffarna som ett steg i "normaliseringen" av hans parti.
Näringslivsfientlig regering
Nu måste en del av lobbyisternas uppdragsgivare undra om det var så klokt att öppna dörren för högerpopulisterna. De fick en utvecklings- och näringslivsfientlig regering.
Vi har kunnat läsa hur representanter för industriföretagen ABB och Alfa Laval vädjade om mer energisparande i näringslivet. Bara genom att byta ut gamla elmotorer skulle tre procent av den svenska elanvändningen kunna sparas, hävdar de.
Nyligen förklarade chefen för LKAB, Jan Moström, att elproduktionen måste byggas ut nu. Annars hotas omställningen av stålindustrin som i dag står för omkring tio procent av utsläppen i vårt land.
Det realistiska alternativet i närtid stavas vindkraft.
Eldrivet 2030
Volvo Cars siktar på att alla bilar som produceras ska vara eldrivna år 2030. Lastbilstillverkaren Volvo har målet att deras fordon ska vara helt fossilfria år 2040.
Det är inte naiva drömmar som får direktörer från verkstadsindustrin eller gruvnäringen att tala om grön produktion. Här pratar vi affärer.
ABB och Alfa Laval vill sälja maskiner och LKAB räknar med att tjäna pengar på sitt kolfria stål. Och när det gäller Volvo är inte så dumt att ha en bilfabrik när många måste byta bil.
Vad har de fått?
Energieffektivisering, snabb vindkraftsutbyggnad och omställning av transporterna är alltså vad näringslivet frågar efter. Och vad har de fått?
Ett Tidöavtal som talar om kärnkraft som möjligen skulle kunna vara på plats om tio eller femton år. En uppgörelse som i förbifarten nämner energisparande i hushållen men inte med ett ord pratar om industrin. En transportpolitik som lovar minskad inblandning av biobränsle och blixtavskaffade subventioner till elbilar.
Då har vi ändå inte talat om migrationspolitiken, som kommer att jaga kompetens ur landet.
Som sagt, en och annan direktör undrar nog vad man satte igång när man bjöd SD-topparna på middag.