Krävs folkmord innan vi agerar?
När vi hör Syrien borde vi tänka på Srebrenica
I tidsdags inledde Radovan Karadzic, bosnienserbernas president under inbördeskringet i bosnien, sitt försvar inför krigsförbrytartribunalen i Haag.
- Varje granat som föll över Sarajevo skadade mig personligen, sa han och ville bli belönad, inte straffad, för sina insatser. Krigets första offer är sanningen och Karadzic har ljugit sedan början av 1990-talet. Nu gör han det i en rättsal.
Om man blundar kan man föreställa sig att det är Syriens president, Bashar al-Assad som sitter där. Han hör också hemma i Haag.
Upproret i Syrien är en fortsättning på den arabiska våren med andra medel. Medan regimerna i Egypten och Tunisien störtades med i huvudsak fredliga medel möttes demokratirörelsen av omfattande militärt våld i Libyen och Syrien. I flera andra länder reagerade regimerna på liknande sätt men inte lika våldsamt.
I Libyen satte FN stopp när Muammar Gaddafis pansarkolonner var på väg för att storma storstaden Benghazi. Det var troligen i sista stund för att förhindra en regelrätt massaker på de civila i staden.
I Syrien har Ryssland och Kina blockerat alla försök till ett kraftfullt internationellt agerande. Resultatet är ett regelrätt inbördeskrig.
I praktiken ingriper flera länder militärt även utan FN-mandat. Iran stödjer den syriska regimen och även Ryssland uppges förse dem med vapen. Saudiarabien och Qatar hjälper på motsvarande sätt oppositionen och över gränsen mot Irak strömmar hårdföra veteraner från konflikterna i Irak, vissa med band till Al-Qaida.
Det är svårt att se hur någon av parterna kan vinna på slagfältet. Kostnaden i människoliv och lidande är outhärdlig. Ändå fortsätter kriget.
Kriget i Bosnien pågick mellan 1992 och 1995. Över 100 000 människor dödades. Sarajevo, en modern europeisk storstad som 1984 anordnat vinter-OS belägrades och krypskyttar sköt systematiskt civila i staden. Bosnienserbiska armen använde artilleri mot civila, de byggde koncentrationsläger och i juli 1995 intog de staden Srebrenica. Under några dagar dödades mellan 7000 och 8000 pojkar och män och grävdes ned i massgravar.
Krigförbrytartribunalen har slagit fast att Srebrenica var ett folkmord och det är bland annat denna massaker Radovan Karadzic står åtalad för.
Det var först efter Srebrenica som USA och världen satte makt bakom orden och stoppade inbördeskriget i Bosnien.
Om vi hade agerat redan 1992 skulle Srebrenica aldrig hänt. Det skulle sparat tiotusentals liv och oerhört mycket lidande.
När vi hör om det som händer i Syrien borde vi tänka på Srebrenica och Bosniens över hundratusen gravar. Det är dit våldspiralen leder. Ett människoliv i taget.