Björklunds haveri visar sig om 20 år
Det finns politiska slagord som upprepas så ofta att de nästan förlorar kontakten med verkligheten. Utbildning och kompetens är definitivt två av de orden.
Siffror från SCB som Ekot berättade om i går påminner oss om att utbildningsnivån förändras, också i verkligheten. Mellan år 2000 och år 2010 ökade andelen svenskar i arbetsför ålder som har en eftergymnasial utbildning med åtta procentenheter, till nästan var fjärde.
Det är en dramatisk förändring på några få år. Ökningen gäller dessutom hela landet, också små kommuner utan lång utbildningstradition.
Naturligtvis förändrar det samhällets utveckling, näringslivets tillväxt och – inte minst– människors egna livsval.
Allt beror på politiska beslut, framför allt under 1990-talet. Då höjdes ambitionen med gymnasieskolan dramatiskt. Samtidigt expanderade vuxenutbildningen. Kunskapslyftet innebar att tiotusentals vuxna fick en ny möjlighet att välja väg i livet.
Dessutom byggdes högskolorna ut, särskilt de mindre regionala. Just det pekas nu ut som en av förklaringarna till att utbildningsnivån ökar i hela landet.
Det tog 20 år för reformerna att slå igenom, men det är effekterna av dem vi nu kan se i statistiken.
Ingen av reformerna var okontroversiella när de genomfördes, och i dag har Jan Björklund ägnat sex år åt att montera ner dem.
Gymnasieskolan har fått nya återvändsgränder, vuxenutbildningen rustats ner och de regionala högskolorna är åter i strykklass.
Det kommer kanske att ta 20 år, men konsekvenserna kommer att synas i framtidens statistik.