Palmemordet har förändrat Sverige
Att tidningen Filter på sitt omslag utlovar ”Lösningen” på Palmemordet betyder förstås inte slutet för spekulationerna om vad som egentligen hände den där februarinatten 1986. Tvärt om, får vi nog tänka oss.
Den så kallade Skandiamannen, nu död sedan snart 18 år, har hela tiden förekommit i utredningen av mordet. Han befann sig på platsen, anmälde sig själv som vittne och uttalade sig i olika medier. Tidningen Filter menar nu att de också lyckats visa att han kan ha haft tillgång till vapen, att han kan ha haft motiv. Möjligen arbetar polisen nu längs samma spår.
Känd kritik av polisen
Filters stort uppslagna publicering öppnar naturligtvis portarna både för känd kritik av polisens handfallenhet och för alla möjliga privatspanare. Men intresset för mordet och för politikern Olof Palme finns hela tiden som en ton i den svenska samhällsdebatten.
Bara under våren har både SVT och Viasat visat dokumentärserier om mordet, och politikern Palme fortsätter att fascinera.
Självklart är ett mord på en sittande statsminister en händelse som förändrat Sverige, och lika självklart var Olof Palme en politiker som påverkade och väckte känslor i sin samtid. Men frågan är om inte en del av intresset också handlar om tiden, mitten av 1980-talet.
1980-talet blev starten på processer som skulle förändra det svenska samhället i grunden. Processer vars konsekvenser vi fört i dag på allvar kan se, och som först nu kan diskuteras politiskt.
Det var under den här tiden som finansmarknaden avreglerades, med skuldkriser och skenande inkomstklyftor som några av konsekvenserna. Det var då samhället övergav ambitionen om en social bostadspolitik om boendet på allvar började sin resa från rättighet till handelsvara.
Privatiserad välfärd
Och det var under 1980-talet som planerna på privatisering av välfärden tog form. Några år senare skulle de, tillsammans med till exempel pensionsöverenskommelsen och EU-inträdet, omforma förutsättningarna för politiken i vårt land.
Det är lätt att göra Olof Palme till representanten för det Sverige som fanns innan allt det där.
Lätt, men kanske inte alldeles riktigt.
Marknadsfundamentalismen, de växande inkomstklyftorna, spekulationen i bostäder, bankernas kortsiktiga girighet och välfärdsprofitörernas ogenerade rofferi är några av vår tids viktigaste politiska frågor.
Men svaren finns knappast i nostalgiska föreställningar av Olof Palmes Sverige. Globalisering och insikten om klimathotet har förändrat alldeles för mycket.
Svaren måste sökas i konkreta satsningar på en fungerande sjukförsäkring, resurser till kommunernas verksamhet och ett pensionssystem som inte lämnar människor i fattigdom. Svaren måste också handla om nya sätt att reglera bankerna och sätta stopp för välfärdskapitalisternas vinstjakt.
”Lösningen” på mordet lär vi få fortsätta att vänta på.