Pourmokhtari – minister eller kärnkraftslobbyist?

Nu skämmer de ut Sverige i Dubai

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari verkar se COP28 i Dubai som ett enda stort möte om kärnkraft.

Klimatmöte eller oljemöte?

Det är frågan man ställer sig när man läser om klimattoppmötet i Dubai. Men för Ulf Kristersson, Ebba Busch och klimatminister Romina Pourmokhtari är COP28 något annat: det stora kärnkraftsmötet.

Det är som att den här regeringen verkar tro att vi kan bygga, äta och andas uran. I Dubai kom regeringen överens med bland annat Frankrike och USA om att tredubbla kärnkraften i världen till 2050.

Utanför rampljuset står de svenska tjänstemännen och följer spektaklet. Enligt källor fnissar de åt regeringens fissionsvurmande, samtidigt som de undrar: var är resten av politiken?

Borta, enligt DN. När världens länder häromdagen kom överens om en skador- och förlustfond till de stater som drabbas hårdast av klimatförändringarna lyste Sverige med sin frånvaro. Tyskland och Förenade Arabemiraten donerade stora summor till fonden, men Sveriges bidrag uteblev.

Trots att Kristersson sagt sig stå i solidaritet med de länder som är som mest utsatta. Trots att Pourmokhtari försvarat Sveriges ökade utsläpp med att man ska klimatkompensera i andra länder. Borde det inte också ingå i ekvationen att hjälpa de nationer som drunknar eller torkar bort till följd av klimatkrisen?

Det är något som till och med Sverigedemokraterna borde vara med på. Om regeringen inte vill att fler människor ska tvingas på flykt är det dags att de börjar agera för att ”hjälpa till på plats”. Klimatkrisen kommer göra stora delar av planeten obeboelig om inte radikala förändringar och klimatanpassningar görs nu.

För att leda bort uppmärksamheten från solidaritetsmissen presenterade Johan Forsell (M) i tisdags en ny klimatsatsning. 200 biståndsmiljoner öronmärks till klimatarbete. Men till den Gröna klimatfonden, GCF, ligger Sveriges stöd i skrivande stund bara på 1,2 miljarder fast det år 2022 låg på 1,6 miljarder. Dessutom sker Forsells “satsning” i en biståndsbudget som i sin helhet har minskat.

Allt kan tydligen bli en satsning om man lägger ribban tillräckligt lågt. Eller är bra på att möblera om pengar.

Om det inte redan var glasklart för svenskarna, är det åtminstone nu kristallklart för omvärlden i Dubai. Kristerssons snack om solidaritet är tomma ord. När det kommer till kritan räcker inte Sveriges klimatarbete till. Varken här eller där.

När haven stiger, odlingsmarker torkar ut och människor dör av extremvärme är åtminstone inte mer olja regeringens svar klimatkrisen. Istället är det endast den fossilfria klyvningen av atomkärnor som står på menyn.

Bon appétit, klimatflyktingar.

Följ ämnen i artikeln