En seger för demokratin

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I går kunde 1,3 miljoner palestinier för första gången på 10 år gå till valurnorna för att välja ett parlament. Drygt 1?000 vallokaler och lika många valövervakare, bland dem Jimmy Carter och Carl Bildt. 13?000 poliser och aktivister i gula och gröna partifärger. Bara enstaka rapporter om våld eller oro och löften från alla inblandade om att respektera valresultatet.

Trots alla problem är valet till de 132 platserna i den palestinska myndighetens parlament en seger för demokratin i Mellanöstern.

Utmaning för Hamas

För den militanta och islamistiska rörelsen Hamas som för första gången deltog i de nationella valen innebär valresultatet en utmaning. Stödet, enligt vallokalsundersökningar får Hamas en tredjedel av rösterna, ställer krav på förändring av rörelsen.

Den palestinska myndigheten är en del av fredsprocessen. Den har uppstått ur Osloavtalet och kan bara utvecklas till en verklig stat som ett resultat av förhandlingar med Israel. Om Hamas ska kunna spela en politisk roll måste valframgången följas av ett formellt erkännande av Israel och ett avståndstagande från våldet.

Sätter press på Israel

Då kan den israeliska regeringen pressas att ta sitt ansvar för verkliga förhandlingar.

Det vore en seger för både fredsansträngningarna och demokratin.

Till skillnad från de politiska systemen i många länder i Mellanöstern har palestinsk politik präglats av ett slags mångfald. Oppositionella inom och utom det ledande Fathapartiet har pekat på ineffektivitet och korruption.

Gårdagens val innebär att Fatha, som förblir det största partiet, för första gången utmanas på allvar. Rörelsen står inför det svåra steget från att vara den nationella befrielserörelsen till att bli ett parti bland andra.

Nittonhundratalets historia är fylld av rörelser som misslyckats med just detta.

Palestinsk politik kan gå en annan väg. Gårdagen tyder på det. Också det vore en demokratisk seger.

Framtiden för den spirande palestinska demokratin avgörs dock inte bara av palestinierna själva.

Samtidigt som de palestinska rösterna nu räknas fortsätter den israeliska valrörelsen. Den tillförordnade premiärministern Ehud Olmert förklarade i veckan att reträtten från Gaza kommer att följas av fler. Det är, menar Olmert, det enda långsiktiga sättet att garantera en judisk majoritet i staten Israel.

Sharons politik ligger fast

Någon reträtt till internationellt erkända gränser blir det dock inte. Israel ska behålla säkerhetszoner, större bosättningar och ”platser viktiga för det judiska folket”. Dessutom hela Jerusalem.

Den politik som stakades ut av Olmerts företrädare, Ariel Sharon, tycks alltså ligga fast. Ensidiga israeliska åtgärder utan överenskommelser eller hänsyn till den framtida palestinska statens livskraft.

Det är en politik som undergräver förtroendet för förhandlingar och myndigheternas auktoritet. En politik som när extremismen.

IP